Politikerna sparar – patienterna dör
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-09-17 | Publicerad 2011-09-16
Läkare: Över 3000 personer avlider varje år efter misstag i vården
Den offentliga vården är i kris. På 30 år har den svenska sjukvården lyckats minska vårdplatserna från 120 000 till dryga 25 000. Samtidigt börjar en alltmer utarbetad och överbelastad personal inom vård och omsorg inse att den empati som ursprungligen drivit dem i deras arbete långsamt nötts bort.
Resultatet ser vi nu i form av massuppsägningar, fler sjukskrivningar bland vårdpersonal samt ett större antal vårdrelaterade patientskador än någonsin tidigare.
Genom åren har våra sjukvårdspolitiker långsamt, medvetet och strukturerat, rationaliserat den svenska sjukvården till att bli en av världens mest kostnadseffektiva organisationer. I relation till BNP spenderar vårt land, enligt en undersökning av Internationella valutafonden, minst pengar på sjukvård jämfört med 50 andra industrialiserade länder.
Något som till stor del kan förklaras med det faktum att vi i dag har minst antal akutvårdplatser i hela Europa per invånare. Bristen på vårdplatser innebär att:
• Patienter på akutmottagningen inte kan läggas in på en avdelning utan måste stanna tills en plats blir ledig. När inflödet blir större än utflödet fungerar akutmottagningen som en flaskhals. Detta leder till långa köer för övriga patienter samt ökad arbetsbelastning för personalen som helt enkelt inte hinner med att på ett säkert och humant sätt vårda sina patienter.
• Överbelagda avdelningar med stressad vårdpersonal som brister i kommunikation och övriga rutiner. Till exempel kan viktig information om en viss patient falla bort och hygienrutiner kan bli eftersatta med ökad risk för sjukhusrelaterade infektioner.
• Patienter utlokaliseras till avdelningar som inte har rätt kompetens. Exempelvis kan en lungsjuk patient hamna på en ortopedavdelning. Detta leder till att patienterna vårdas av personal som är sämre utbildad för just den åkomma som patienten blivit inlagd för, vilket leder till ökad risk för fler vårdrelaterade misstag.
• Patienter skrivs ut i förtid för att skapa vårdplatser på sjukhusen. Hemtjänst och hemsjukvård belastas med mycket vårdkrävande patienter, vilket de inte har resurser till. Detta lämnar dessa äldre patienter i en mycket osäker situation och leder till att de oftast söker åter på våra akutmottagningar.
Det kom därför inte som en överraskning för vårdpersonalen när Socialstyrelsen i en rapport påvisade att det årligen dör över 3000 patienter på grund av vårdrelaterade misstag. Då är det också viktigt att påpeka att dessa endast är de registrerade fallen. Mörkertalet kan vara ännu högre.
Översatt till mer illustrativa termer motsvarar detta dödstal ungefär hur många som skulle dö om en jumbojet fullpackat med svenskar varannan månad skulle krascha någonstans i Sverige, varje år – utan att någon reagerar.
Om huvudmålet för sjukvården i Sverige ska vara att hålla en alltför stram budget inom ramarna för att vara kostnadseffektiv, så får vi räkna med en fortsatt klart försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet för de flesta.
Därför kommer i dag, den 17 september, vårdpersonal över hela Sverige att manifestera för en mer human och patientsäker vårdapparat. Kanske borde vi, i stället för att rationalisera inom den basala omvårdnaden, effektivisera organisationen som styr vården?
Arvin Yarollahi
Knut Nordenström
Peter Söderman
Henrik Hedelin