Högre löner till lärarna viktigare än sänkt skatt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-09-07 | Publicerad 2011-09-06

Miljöpartisterna Fridolin och Amin: Låt inte barnen betala priset för ännu en kris

Inför höstens budget har det kommit löften från regeringen om en satsning på skolan och

lärarna. Men med den ekonomiska oron hängande över oss är risken stor att löftena fryser inne. Det vore synd. Få investeringar betalar tillbaka sig så bra som när vi satsar på barnens möjlighet att växa och utvecklas.

Den ekonomiska oron sveper in över Sverige och regeringen

räknar med att en redan hög arbetslöshet kommer att stiga. På många håll förbereder man sig nu på en ny kris, utan att man egentligen märkt när den senaste tog slut.

Sedan vi kom ur den förra krisen har vi haft val och i valkampanjerna talades det mycket om att det går bra för Sverige. Men det var ett välstånd som sällan synts i klassrummen eller hos våra äldre. Den ensidiga fokuseringen på skattesänkningar gjorde att det inte fanns pengar över att bygga upp det som krisen bröt ner och många lärare kan vittna om hur önskan om en vikarie, en fortbildningsdag eller rentav en högre lön mötts av det krassa konstaterandet att vi inte har råd. Och det där är ju saker som ett jobbskatteavdrag inte kan betala för. Några hundralappar extra i plånboken går inte att använda för att köpa en ny lärare till barnens skola med.

Nedskärningar som drabbar skolan riskerar att bli dyra. Det vet vi av erfarenhet. Under början av 90-talet fick var femte lärare gå samtidigt som klasserna växte och ungdomsjobben blev färre. I välfärdsbokslutet som regeringen tog fram kunde man konstatera det uppenbara: skolresultaten försämrades när barnen fick mindre tid med sin lärare. Kostnaden för ett enda barn som inte får en ärlig chans i skolan har beräknats till uppemot 15 miljoner. Det är ganska många lärarlöner.

En besparing på skolan blir därför aldrig en besparing alls. Det blir i stället en kostnad när färre barn får möjlighet att växa till de allra bästa de kan vara. Det blir en kostnad i oro och förlorad framtidstro, men också en kostnad som syns direkt i de offentliga budgetarna. Det vore därför fel att låta barnen betala ännu en kris.

Som förälder ska man ha tid att ge sitt barn det stöd det behöver, inte behöva lägga all tid för att fajtas mot byråkratin för att få det som barnet har rätt till. Ofta ser lärare och föräldrar tidigt när barnen behöver extra stöd och hjälp, men det kan gå år utan att stödet sätts in.

Barnen förlorar framtidschanser, samtidigt som det för varje år blir svårare och dyrare att ge det stöd som behövs. Genom individuella studieplaner vill vi svara upp mot Lärarförbundets krav på ordinationsrätt till lärarna. Ser läraren att barnet behöver extra stöd så ska det finnas möjlighet till det.

I ekonomiskt svåra tider måste man prioritera. Vi prioriterar att satsa på skolan och lärarna. Vi är många som kan vittna om hur en lärare öppnade dörrar vi inte visste fanns, inspirerade oss över ett hinder vi trodde var för högt eller väckte intresset för det vi trodde var tråkigt. Vi är nog många som i vuxen ålder funderat på att ringa och tacka en av våra gamla lärare. Att höja lärarlönerna handlar om att

värdera gärningen redan när den görs.

I Miljöpartiets budget kommer vi därför att satsa på höjda lärarlöner, möjlighet till fortbildning och chansen att utvecklas på jobbet. För om lärarna förlorar arbetslusten, förlorar barnen och Sverige framtidsmöjligheter.

Gustav Fridolin

Jabar Amin