Din julklapp kan vara en giftbomb
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-23
Miljöjournalist: Badskummet till lillasyster kan ge allergi, infertilitet och cancer
Kanske är du mitt uppe i julklappsbestyren: en populär parfym till mamma och ett roligt badskum i form av en prinsessa till lillasyster. Kanske ett kit med duschtvål och deodorant till pappa. Men få vet vad det egentligen är i paketen som de ger bort till nära och kära.
Konsumtionen av kosmetika och hygienprodukter ökar. Bara i Sverige använder vi 110 ton – om dagen. Hos en fåfäng person går det att hitta uppemot sju tusen ämnen i badrummet. Det är i alla fall så många som används i den här typen av produkter, parfymämnen exkluderat. Så mycket som en fjärdedel av alla dessa tillåtna ämnen har i stort sett okända effekter på djur, natur och människa. Än mindre vet någon vad som kan hända då de blandas med varandra, den så kallade cocktaileffekten.
Vi vet däremot med säkerhet att allergierna och vissa former av cancer ökar i vår del av världen. I Danmark har man också kunnat se att flickorna kommer tidigare i puberteten och att mäns spermier blivit sämre. Det sägs även att autism, barndiabetes och beteendestörningar ökar men det är svårt att bevisa långsiktiga samband.
Såklart är ämnena i hygienprodukterna bara en liten del av den blandning av kemikalier som vi utsätter oss för varje dag, vilket gör det enkelt att vifta bort problematiken. Efter arbetet med min bok, Badskumt, har det blivit uppenbart för mig att alla ämnen som vi klarar oss utan bara är en onödig belastning på oss själva och miljön.
Faktum är att omkring 15 procent av befolkningen beräknas vara drabbad av kontaktallergier och tendensen är stigande. Kosmetikan är en av de största bovarna, och då i synnerhet parfymämnen, konserveringsmedel och hårfärgningsämnen. Det som händer är att små fragment av ämnena tränger in i huden och påverkar kroppens immunsystem. Man skulle kunna misstänka att man måste vara extra känslig för att ligga i riskzonen. Det är också lätt att tro att man kan känna sig säker när man har använt en produkt en tid. Men så är det inte. Risken blir större för varje gång. Vem som helst kan helt plötsligt drabbas av eksem, rodnader, blåsor, svullnad och irriterad hud – men värst är det för dem som börjar tidigt i livet.
Vill man slippa allergierna ska man vara extra noga med vad som finns i de produkter som blir kvar på huden, som till exempel krämer, deodoranter och parfymer. Ju mer sällan man använder produkterna, desto mindre är också risken för allergi.
Vissa ämnen som går att hitta i kosmetikaprodukter är väldigt lika de hormoner som styr i kroppen. Dessa ämnen kan lätt ta sig in genom huden och vandra runt i kroppen och exempelvis spela rollen av kvinnligt könshormon. Sådana ämnen kan eventuellt ge upphov till en rad olika störningar där hormoner spelar in, exempelvis vid pubertetsutveckling, fertilitet, fosterutveckling, bröstcancer och diabetes.
Myndigheterna och producenterna förvarar sig med att halterna är låga – men tänk om det inte spelar någon roll. Det kan vara just blandningen av ämnena som är faran, särskilt om man är ett litet embryo som bara väger några gram och som just då är i en känslig fas av sin utveckling. Då räcker det kanske med väldigt lite. Resultatet av våra experiment med kemikalierna i vår vardag får vi se om ett par generationer då infertiliteten kanske blivit ett problem på riktigt.
Ett enkelt råd i julklappshandeln är att avstå från de mest färgsprakande och starkt doftande produkterna med väldigt långa innehållsförteckningar.
Allra bäst är förstås att tänka efter om alla de här produkterna verkligen behövs. Som det är nu är vi fångade i en norm där det duschas, smörjs och stajlas var och varannan dag. Både huden, håret, plånboken och miljön skulle bli gladare om vi rannsakade vår konsumtion och såg till vad vi verkligen behöver, i stort och smått.
Katarina Johansson