Här är djuren vi klimatdödar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-17
Debattörerna: Många arter kan utplånas för all framtid
Klimatet på jorden håller på att förändras. Glaciärerna minskar i storlek, havsisen i Arktis smälter, havsnivån stiger och återkommande torka orsaker svält. I Arktis drabbas isbjörn och valross när havsisarna smälter.
Ett exempel på den skrämmande utvecklingen är det som nu pågår i Hudson Bay i Kanada. Havsisen har på vissa ställen inte lagt sig än. Det leder till att isbjörnarna inte kan jaga säl. Efter fem månaders svält har de allra mest utsvultna nått gränsen till desperation och övergått till kannibalism. Ett flertal isbjörnsungar har dödats och ätits upp.
De flesta havssköldpaddor ligger i farozonen i takt med stigande vattennivåer. En tredjedel av Australiens och Nya Guineas känguruarter riskerar att dö ut. Antalet koalor har minskat från en miljon till 43 000-80 000 på några decennier. Ökad torka, fler bränder och allt färre eukalyptusträd är några av bovarna. Orangutanger i Indonesien och elefanter i Afrika får svårt att hitta mat när regnen minskar – några exempel på klimat förändringarna. Pandorna i Kina drabbas om deras huvudföda bambun minskar.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan vi vänta en fortsatt global temperaturökning med 1,1–6,4 grader fram till år 2100. Ett tänkbart scenario är att gränsen för Sahara går vid Berlin. Skrämmande eller lockande?
Klimatförändringarna riskerar att få stora effekter även i Sverige. Vi får fler dygn med mer än 20 grader, mer regn och varmare vintrar. Kraftigare regn kan ge en meters höjning av havsnivån till år 2100. Vid översvämningar stiger vattnet ytterligare någon meter. Ett par decimeters högre vattennivå räcker för att förstöra hus och bebyggelse.
Och kalfjället i norra Sverige håller redan på att bli allt grönare. De senaste hundra åren har trädgränsen klättrat 150–200 meter uppåt. Värmekrävande träd som ek, alm, lönn och klibbal har etablerat sig. Kalfjället förbuskas. En av de arter som drabbats är fjällräven.
Om några hundra år kan eken ha flyttat sig ända upp till Umeå. I dag finns den i höjd med Dalälven. Boken kan börja röra på sig från södra Småland till Mälardalen.
Milda, regniga vintrar drabbar också djurlivet mellan snötäcket och marken. Sorkarna fryser ihjäl. Minskad tillgång på sork påverkar i sin tur ugglor, rovfåglar och andra djur som får ont om föda. När vinterregnet fryser till bildas en ogenomtränglig ishinna som kan medföra massvält. Rennäringen drabbas.
Vikaresälen föder sina kutar på isen i Finska viken och Rigabukten. När isen krymper eller bryts upp drunknar kutarna. Det ser vi redan i dag.
Flyttfåglarnas häckning förändras när deras mat i form av insekter dyker upp för tidigt på våren. Vad händer med ladusvalorna när de kommer försent till matbordet från övervintringsplatserna i Afrika? Utan svalor blir det ingen sommar.
Växtzonerna beräknas flytta norrut med ungefär en mil per år. På plussidan ligger större skördar och längre odlingssäsong. På minussidan ligger sjukdomar som fästingburen borrelia och hjärnhinneinflammation. Fästingsäsongen spås öka med upp till tre månader i södra och mellersta Sverige inom tio år. För alla pollenallergiker kommer ett varmare klimat att ändra pollensäsongerna och utbredningen av växtarter. Värmeböljan i Europa i augusti 2003 medförde att 33 000 människor dog som en direkt följd av hettan.
Ett varmare klimat får vinnare och förlorare. En del arter kommer att gynnas. Vissa påverkas knappt alls och kan anpassa sig. Nya arter av blommor, fåglar och fladdermöss kommer att berika vår biologiska mångfald. Andra arter som är mycket känsliga för förändringar i temperatur och markfuktighet riskerar att slås ut för alltid.
Vi har fortfarande en chans att handla. Naturen och människorna behöver just nu ett rättvist, ambitiöst och bindande klimatavtal som begränsar den globala uppvärmningen till högst två grader. Startskottet måste gå i Köpenhamn.
Lasse Gustavsson
Tom Arnbom