Vår ökade klädkonsumtion är ett hot mot miljön

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-11-11

Svenska Naturskyddsföreningen: Klädkedjorna borde sälja dragkedjor och jeansknappar i butikerna

Kläder blir allt mer en slit- och slängvara – eller snarare bara en köp och släng-vara. På grund av sjunkande textilpriser köper vi dag fler plagg utan att totalt lägga mer pengar på kläder. Men det finns en annan kostnad, som miljön får stå för.

Mellan år 2000 och 2009 ökade vår konsumtion av textilier med 40 procent.

SNF: Klädkedjorna kan hjälpa sina kunder att förlänga livet på plaggen

Det vi har i garderoben säger inte bara något om vår personlighet. Kläderna har också en historia. En historia som allt fler kunder vill höra. Hur har bomullen odlats? Får den som sytt plagget en schyst lön? Finns det kemikalier i trycket på kläderna som kan påverka barnens hälsa? 

Att handla på second hand spås kunna bli årets julklapp. Särskilt tydlig är trenden för kläder där second hand och vintage är här för att stanna.

Men samtidigt som vårt intresse för second hand ökar så ökar vår totala konsumtion av kläder. Mellan år 2000 och 2009 ökade vår konsumtion av textilier med 40 procent. Vi svenskar slänger cirka åtta kilo i våra hushållssopor varje år. Hur hänger det ihop?

Vi lägger i dag lika mycket pengar på kläder som i början av 2000-talet, men konsumerar fler plagg. Anledningen är främst de allt lägre världsmarknadspriserna på textilier. Inom modeindustrin pratas det om Fast Fashion där de stora kedjorna har låga priser, snabb omsättning och lanserar ständigt nya kollektioner. Hela detta sätt att konsumera kläder sätter en enorm press på pris och villkor för klädkedjornas leverantörer.

Det låga priset gör att vi som konsumenter hamnar i ett dilemma. Samtidigt som kläder blir billigare och mer tillgängliga för fler grupper blir det i många fall billigare att köpa ett par nya jeans i stället för att laga dem du redan har.

Så vad ska vi göra?

För några år sedan utmanade vi de stora klädkedjorna att ta ansvar för att återvinna kläder. Allt fler håller med och i exempelvis H&M-butiker runt om i Sverige kan du lämna dina slitna kläder till återvinning.

Nu är det dags för nästa steg. Vi i Naturskyddsföreningen vill utmana klädkedjorna att göra det ännu enklare för sina kunder att förlänga livet på sina kläder och därmed minska den negativa miljöpåverkan som klädproduktionen bidrar till.

I dag har ett genomsnittligt klädesplagg en livstid på 2,2 år. Genom att bara förlänga det med nio månader skulle vi kunna minska klädernas belastning på klimatet med 27 procent och vattenförbrukningen med 33 procent. Att förlänga livslängden på kläderna vi har på oss är helt enkelt det mest effektiva sättet att minska klädernas miljöpåverkan.

Att sätta in ett nytt blixtlås i en kjol ger en resursförbrukning motsvarande 0,1 kilo. Att köpa en ny kjol motsvarar 6,1 kilo resursförbrukning.

Att laga kläder är varken nytt eller okänt. När vi lät analysföretaget Yougov fråga ett statistiskt urval av befolkningen så svarade 54 procent att de lagat eller låtit laga något plagg det senaste året för att det ska kunna fortsätta att användas. Efterfrågan och medvetenheten finns alltså för att fler ska förlänga livet på sina kläder.

Vår utmaning till klädkedjorna är att var och en gör minst ytterligare en insats det kommande året, som hjälper kunderna att behålla och använda sina kläder under en längre tid.

Några förslag på sådana insatser är:

* Att sälja dragkedjor, laglappar, jeansknappar.

* Visa kunder i butik hur man kan laga ett hål och sy i en dragkedja.

* Tips om hur man vårdar sin kläder genom tvättråd, vädring etc.

* Möjlighet för kunder att i butik byta kläder med varandra.

Det bästa är att ta hand om det vi har. Slit och släng är snart lika omodernt som att öppna en kolgruva.

Mikael Karlsson, Ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen.