Slopa straffskatten på dagstidningar nu
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-04-12
TU: Regeringen borde värna tidningsjournalistikens viktiga samhällsfunktion
Det är i dagarna elva år sedan riksdagen uppdrog åt regeringen att avskaffa den orättvisa så kallade reklamskatten. Det är hög tid att regeringen slutar obstruera de folkvaldas beslut.
Dagstidningarna fyller en viktig demokratisk funktion som samhällsgranskare. För att främja läsande och debatt är momsen på tidningar reducerad till sex procent. Somliga tidningar är också mottagare av presstöd. Samtidigt tvingas dagstidningarna betala stora summor i snedvridande skatt på de annonser som finansierar det journalistiska arbetet och samhällsgranskande innehållet.
Reklamskatten är egentligen inte en skatt på reklam, utan i stor utsträckning en tidningsskatt – som ytterst drabbar möjligheterna att finansiera journalistiskt arbete och erbjuda ett kvalitativt innehåll.
För reklam i tv, på radio eller internet betalas ingen reklamskatt. Till och med direktreklamen i brevlådan är undantagen.
I dagens tuffa situation för dagspressen är det givetvis en orimlig ordning med den snedvridning av konkurrensen som reklamskatten innebär.
Att tidningsredaktionerna krymper är ett uppmärksammat faktum, och inte sällan uttrycks en oro för att tidningarnas möjlighet att bedriva kvalitetsjournalistik undergrävs. Givetvis är försämrade ekonomiska förutsättningar för tidningarna ett allvarligt hot. Att de annonser som finansierar dagstidningsjournalistik betalar en skatt som knappt några andra former av reklam gör är därför orimligt.
Den reklamskatt som tidningarna betalar är tre procent. Det låter kanske inte så mycket, men då ska man komma ihåg att drygt hälften av dagstidningarnas intäkter kommer från annonsering. Av de 100 miljoner som dagspressen årligen betalar i reklamskatt, står ett tiotal tidningar för 90 miljoner. Den summan motsvarar drygt 200 heltidsanställda journalister, lika mycket som minst en och nästan två av landets större dagstidningar.
Tar man hänsyn till reklamskattens snedvridande effekter – att skatten uppmuntrar annonsörer att marknadsföra siggenom till exempel direktreklam snarare än genom tidningsannonser – rör det sig förstås om ännu fler.
Det har nu gått elva år sedan riksdagen fattade beslut om att reklamskatten bör avskaffas, på grund av dess snedvridande effekter. Regeringen skulle till en förhållandevis låg kostnad kunna avskaffa reklamskatten, men viljan, eller insikten om dagstidningarnas viktiga funktion och utsatta läge, verkar saknas.
I budget efter budget har finansdepartementet kommunicerat att det saknas statsfinansiellt utrymme för en sådan reform och regeringen har därför valt att i elva år trotsa de folkvaldas beslut.
Att det skulle saknas ekonomiskt utrymme är dock ett svepskäl som regeringen använt sig av. Under de elva år som gått har bland annat restaurangmomsen sänkts med flera miljarder kronor, bolagsskatten har sänkts med över 15 miljarder kronor och nettokostnaden för de olika jobbskatteavdragen beräknas till åtminstone en bra bit över 50 miljarder kronor. Att avskaffa reklamskatten skulle kosta cirka 100 miljoner kronor.
Nu börjar det bli bråttom. Tidningsbranschen står inför stora utmaningar. Digitaliseringen innebär ett starkt förändringstryck och vår bransch är beredd att möta den. Men dagens ekonomiska hinder måste rivas och förutsättningarna för tidningsbranschen förbättras.
Därför har vi en vädjan till Sveriges regering: avskaffa reklamskatten! Om inte för att den är orättvis, så för att värna tidningsjournalistikens viktiga samhällsfunktion.
Per Hultengård