Vi har ett ansvar att hjälpa dem som flyr
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-04-25 | Publicerad 2015-04-24
Ärkebiskopen: EU borde ta emot fler kvotflyktingar
Tragedierna vid tröskeln till Europa fortsätter. Tusentals flyktingar har redan drunknat i det hav som vi lärt oss förknippa med blå böljor och sol. Att tusentals människor dör under sin desperata flykt över Medelhavet är en skandal, men också en skam för Europa. Vare sig vi ville det eller inte: vi har byggt en fästning vars portar inte öppnas för människor i nöd.
Som kristen och europé står jag i en tradition som varit övertygad om medmänsklighetens och gästfrihetens värde och förpliktelse. Men nu råkar vår västerländska självbild av tolerans, öppenhet och generositet i konflikt med den passivitet och bristande ansvarskänsla som hittills präglat det europeiska agerandet. Att Sverige i flera avseenden gör bättre ifrån sig än andra EU-länder är en klen tröst.
Gästfrihetens ideal som löper som en röd tråd genom många av världens kulturer och religioner måste förverkligas i ord och handling. Gästfrihet är också en gåva. Som en av Nya testamentets författare säger: ”Genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det”.
Flyktingströmmarna i dag är lika stora som i samband med andra världskriget. Det kommer att belasta, men också berika vårt samhälle framöver. Och kunde ett krigshärjat Europa för 70 år sedan, kan ett ganska välmående Europa nu! Historiens dom kommer att falla hårt över rika länder som låter människor drunkna i Medelhavet.
Så länge krig och konflikter pågår kommer människor att fly. Därför är den viktigaste uppgiften för världssamfundet att verka för fred. Samtidigt har vi ett ansvar för dem som flyr. Avstånden i världen krymper. Det som händer långt borta märks här och nu. Istället för att låta kriminella ligor och människosmugglare härja kan vi med vår vilja påverka. I rådande läge är det framför allt lagliga och säkra vägar till Europa som kan förhindra nya katastrofer.
Nu behövs en verktygslåda med flera olika redskap. Och våra folkvalda på alla nivåer behöver både stöd och press för att använda dessa verktyg.
Tillsammans med andra kyrkor i Europa verkar Svenska kyrkan för att räddningssystemet i Medelhavet byggs ut och effektiviseras. Vi vill också att det skapas fler lagliga och säkra vägar till Europa.
Till de verktyg som vi tillsammans med Churches Commission for Migrants in Europe föreslår hör ökade flyktingkvoter, alltså organiserad överföring av de mest utsatta i ett konfliktområde, till ett nytt land där de kan bygga upp sina liv (vidarebosättning). I dag vidarebosätter EU:s medlemsländer tillsammans bara cirka 5 500 flyktingar årligen, att jämföra med USA:s ca 60 000.
Ett annat verktyg är möjligheten att söka humanitära visum på EU-ambassader utomlands för att kunna ta sig lagligt till EU och söka asyl. I situationer av massflykt, som i Syrien, är det dock rimligare att kräva ett avskaffande av visumkrav. Andra verktyg är förbättrade möjligheter till familjeåterförening samt sponsringsalternativ, som stipendier för studier.
Svenska kyrkan driver tillsammans med våra partners i ACT-alliansen ett omfattande arbete med akuta humanitära insatser i konfliktområden och i flyktingläger, bland annat i Jordanien, Irak och Sudan. I fjol nådde vi tillsammans med lutherska systerkyrkor över två miljoner flyktingar. I Grekland, Spanien och Italien ger kyrkor praktisk hjälp och juridisk rådgivning till nyanlända flyktingar. Arbetet behöver ske både i flyktingars närområden och i Europa. Vi lever på samma jord och är del av samma mänsklighet.
Signalerna från EU-toppmötet i torsdags inger vissa förhoppningar vad gäller säkerheten på havet. Men det behövs mer!