Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

Terrorlag används mot frihetskämpar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-26

Advokat Thomas Olsson: Åtalet mot somaliska män visar att lagen är orimlig

Somaliska regeringstrupper förbereder sig för strid med al-Shabaab-styrkor i södra Mogadishu. ­Inbördeskriget är en komplicerad konflikt med starka utländska intressen, menar debattören.

Åtalet för stämpling till terroristbrott mot två män med somaliskt ursprung visar att kampen mot terrorismen utgör ett hot mot grundläggande demokratiska värderingar. I det hänseendet saknar det betydelse om de båda männen är skyldiga eller inte. Det de anklagas för är att ha deltagit i en väpnad kamp mot en regim utan folkligt stöd som anklagas för synnerligen allvarliga övergrepp mot den egna befolkningen. Om detta är ett brott, kan ingen motståndsman som med vapen i hand kämpat mot en aldrig så misshaglig diktatur känna sig säker i Sverige. I vårt land betraktas han numera som en terrorist.

När terroristbrottslagen infördes i Sverige skedde det efter ett förslag från EU. Under beredningsarbetet uttryckte en del medlemsstater oro för att ramlagstiftningen var alltför vittomfattande. Därför antogs i anslutning till ramlagstiftningen ett särskilt yttrande där det uttryckligen angavs att lagförslaget inte skulle tillämpas på dem som agerat som motståndsmän under andra världskriget. Oron för att de som kämpat mot nazismen skulle komma att pekas ut som terrorister medförde således inte att man inskränkte lagens definition av terrorism, utan det gjordes bara ett undantag för just dessa personer.

Debatten om terroristbrottets omfattning fortsatte även när ramlagstiftning utan inskränkningar skulle införas som svensk lag. Med hänvisning till den oro som fanns för att lagen skulle komma att omfatta olika utomparlamentariska grupperingar som till exempel freds- och miljöaktivister fann dåvarande justitieministern Thomas Bodström anledning att införa ett förtydligande i förarbetena.

Vid upprepade tillfällen angavs att terroristbrottslagen endast var avsedd att tillämpas på allvarliga angrepp mot demokratiska rättsstaters institutioner och grundläggande strukturer. Detta var den försäkran som skulle garantera att endast terrorister kunde göra sig skyldiga till terroristbrott.

När nu två personer åtalas för stämpling till terroristbrott sägs det att de hade planer på att utföra en terroristhandling i Somalia.

I Somalia har det inte funnits en fungerande centralregering sedan 1991 och det råder närmast anarki i landet. Endast under det halvår 2006 som de islamiska domstolarna hade makten rådde ett tillstånd av relativ fred och stabilitet. Detta avbröts abrupt av den av USA understödda etiopiska interventionen i oktober 2006. De islamiska domstolarna besegrades militärt och den federala övergångsregeringen TFG, under ledning av krigsherren Abdullah Yusuf, installerades i Mogadishu. Delar av de islamiska domstolarna, däribland al-Shabaab, började då föra en väpnad kamp mot TFG:s försök att ta över makten i landet.

Som ett viktigt led i argumentationen hänvisar åklagare och Säpo till att de åtalade har kopplingar till just al-Shabaab. Gruppen har pekats ut som en terroristorganisation av USA, som stöder TFG. Världssamfundet har pekat ut TFG som den legitima regimen i Somalia, men de saknar såväl kontroll över landet som folkligt stöd.

I rapporter från både Amnesty International och FN anklagas TFG och deras allierade för allvarliga och omfattande övergrepp mot den somaliska civilbefolkningen. Det handlar om mord, våldtäkt, stympning och förföljelser av journalister. De kanske allvarligaste anklagelserna avser det förhållande att regimen använde tungt artilleri mot civilbefolkningen i Mogadishu och därigenom orsakade inte bara död och förintelse utan även en av de största flyktingkatastroferna i Afrika.

Tillämpningen av terroristbrottslagen på inbördeskriget i Somalia visar att Säpo inte bara lagt kravet på angrepp mot demokratier bakom sig. Lagen tillämpas nu på ett inbördeskrig med en komplicerad historia och starka utländska intressen. Lagen används dessutom för att skydda en regim som anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Uppenbarligen har terroristbrottslagen möjliggjort för Säpo att tillmötesgå andra staters önskan om att försvaga motståndet mot regimer som betraktas som allierade. För de som sökt sin tillflykt till Sverige efter att ha deltagit i en väpnad kamp mot en aldrig så misshaglig diktatur får detta nya synsätt förödande konsekvenser. De kan aldrig känna sig trygga i Sverige. Det finns alltid en risk att de av Säpo kommer att anklagas för terroristbrott. Det är bara andra världskrigets motståndsmän, inklusive stalinisterna, som kan känna sig säkra – de är ju uttryckligen undantagna.

Thomas Olsson