Rätt att vägra drogtesta sig
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-25
Moderaten: Thomas Bodström (S) är en bra förebild för unga
Vad har han att dölja, den där Thomas Bodström? Han knaprar säkert bensodiazepiner, spekulerar flera bloggare. Andra är tvärsäkra på att han röker hasch. Något skumt måste det ju vara med en person som inte vill kliva in på toaletten tillsammans med en statlig kontrollant och kissa i en mugg.
Thomas Bodströms beslut att avböja ett förnedrande drogtest misstänkliggjorde honom omedelbart, och hans möjligheter att delta i den narkotikapolitiska debatten har smulats sönder. Det är priset han får betala för att han stod emot trycket och värnade sin integritet.
Ministrar och riksdagsledamöter ställer sig nu på rad och förklarar att de minsann gärna skulle dra ner byxorna och kissa i en burk om de blev tillfrågade. Som om det var en god gärning att drogtesta sig, ungefär som att ge blod.
Det kanske värsta övertrampet i drevet mot Bodström stod Expressen för när de frågade om han använder en viss typ av receptbelagda läkemedel. Jag har aldrig förr sett en offentlig person bli förhörd om vilka recept han får utskrivna av sin läkare. Vilka lagliga läkemedel en politiker använder har inte allmänheten med att göra. Men eftersom Bodström sa nej till att drogtesta sig ansåg journalisten i fråga att han var lovligt byte.
Det var knappast Bodströms avsikt att hamna i medieljuset, men hans agerande framför tv-kameran är värt all respekt. Politiker ska sträva efter att vara goda förebilder och Bodström har i det här fallet varit den bästa förebild man kan tänka sig. Istället för att lära unga människor att ta den lätta vägen och blint följa andras önskemål lär Bodström dem att de faktiskt kan säga nej och skydda sina privatliv. Det är en extremt viktig lärdom. Statliga och privata intressen försöker ständigt förmå oss att avsäga oss våra lagstadgade rättigheter. Ett skrämmande exempel såg vi för inte så länge sedan när två poliser hotade en bloggare med drogtest om han inte raderade ett videoklipp som han hade i telefonen. Videon var en fullt laglig inspelning av polisernas arbete vid Hornstulls tunnelbanespärrar.
Om medborgarna hela tiden avstår från att använda sina lagstadgade rättigheter - som rätten att avböja ett frivilligt drogtest - gör rättigheterna ingen nytta. I USA lägger organisationer som American Civil Liberties Union (ACLU) resurser på att lära unga hur de tar tillvara sitt grundlagsskydd i kontakter med myndigheter. Vi behöver mer av sådant i Sverige, och mindre av attityden att den enskilde ska böja sig för auktoriteter.
Utöver att visa prov på självständighet visade Thomas Bodström upp en nyfunnen förståelse för värdet av personlig integritet. Förklaring till varför han avböjde drogtestet – det är integritetskränkande att stå naken inför en främmande person och kissa på en toalett – slår effektivt hål på myten om att bara den som inte har rent mjöl i påsen drabbas av integritetsintrång. De flesta människor behöver en privat sfär, även om de inte har begått något brott.
Kanske gör Bodströms nya erfarenhet honom till en bättre politiker som förmår sätta sig in i hur det känns att få sitt privatliv invaderat av staten. Kanske hade han inte varit fullt så snabb med att driva igenom EU:s datalagringsdirektiv som innebär att information om människors epost, telefonsamtal och internetanvändning sparas åt myndigheterna.
När han nu för en gångs skull föregår med gott exempel är det på sin plats med beröm. Så jag vill tacka Thomas Bodström för att han genom sin vägran att drogtesta sig lär Sveriges unga att ifrågasätta auktoriteter och tänka självständigt. Det kompenserar inte för alla de övergrepp mot enskildas integritet han begick som justitieminister, men det hedrar honom.
Karl Sigfrid