Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Konrad, Kurt

Modigt att satsa på ”lyxfängelse”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-10

Kriminologen: Att lägga resurser på fångar är bra kriminalvård

”Världens lyxigaste fängelse” har öppnats i Halden. Märkligt tycker säkert några. Modigt tycker jag.

Självklart ska man satsa extra resurser på brottsdömda. Om vi vill att de ska sluta begå brott. Om vi istället vill att människor ska fortsätta begå brott efter avtjänat fängelsestraff då ska man göra som i Sverige. Här satsar vi på säkerheten. Toppsäkra bunkrar inne på toppsäkra anstalter är det senaste inom svensk kriminalvård.

I Norge markeras höjdpunkterna av fängelserna Halden och Bastöy där utbildning, sociala aktiviteter och ett respektfullt bemötande står i fokus.

Sverige borde förstås följa efter. Att satsa extra resurser på brottsdömda må sticka i ögonen på en genompräktig och missunnsam minoritet av befolkningen. Men det ligger i linje med allt vi vet om de runt 7000 människor som är inlåsta på anstalter och häkten runt om i landet.

De begår brott av mängder av olika anledningar. Men en väldigt viktig anledning till att de fortsätter att begå brott är att de i stor utsträckning saknar arbete, bostad och sociala kontakter. Att återskapa detta tar tid och kostar pengar.

Det finns inga garantier för att Kalle eller Pelle slutar begå brott efter att de fått utbildning och bemötts hyggligt i fängelset. Men sannolikheten ökar. På motsvarande sätt ökar sannolikheten för motsatsen, att Kalle och Pelle fortsätter med brott om vi inte gör som i Norge.

Varför kan vi inte öppna lyxiga – eller resursstarka – fängelser även i Sverige?

Problemet är knappast att det är dyrt. Det är inte många kronor det handlar om, särskilt inte jämfört med vad en uppblåst säkerhetsapparat redan kostar. Knappast är problemet ett utbrett folkligt motstånd. Vare sig det handlar om ensamkommande flyktingbarn eller homosexuellas rättigheter finns en minoritet som protesterar högljutt.

Det är i princip samma sak med den missunnsamhet som riktas mot intagna på anstalt. Det krävs en diskussion om fördomar, javisst, men sedan är det bara att göra: bygga om, öppna upp och satsa resurser på riktigt. Jag har svårt att se några egentliga hinder.

Magnus Hörnqvist

Docent i kriminologi