Tvångstesta unga som tros knarka
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-21
Justitieminister Beatrice Ask: Integritetskränkningen uppvägs av möjligheten till vård
Den svenska narkotikapolitiken har länge varit mycket restriktiv. Syftet är att minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk, få fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk och begränsa tillgängligheten till narkotika. De politiska partierna har under många år haft i princip samma syn på narkotikapolitiken.
Sverige kriminaliserade brukande av narkotika år 1988 för att signalera ett avståndstagande från samhällets sida mot all hantering av narkotika. År 1993 skärptes straffet, då fängelse i högst sex månader infördes i straffskalan för eget bruk. Genom att fängelse infördes i straffskalan år 1993 fick polisen möjlighet att ta drogtester vid skälig misstanke om bruk av narkotika. Syftet med straffskärpningen var att ge möjligheter att ingripa tidigt och med kraft förhindra att människor fastnar i missbruk genom att erbjuda behandlingen av missbrukare.
Den svenska narkotikapolitiken har lyckats bättre än den drogliberala. Jämfört med andra europeiska länder har Sverige en lägre förekomst av narkotika. Till exempel har enbart sju procent av 16 åringarna i Sverige provat cannabis jämfört med 19 procent i övriga Europa.
Hänsynslösa narkotikasmugglare hittar dock ständigt nya sätt att sälja narkotika, till exempel via internet. För att hålla tillbaka knarket måste vi ständigt utveckla vårt arbete. Särskilt viktigt är att upptäcka narkotikamissbruk tidigt. Samhället måste bli bättre på att tidigt hjälpa unga att få hjälp att snabbt komma ur vad som annars kan bli ett livslångt missbruk.
Det är därför regeringen föreslår att drogtester ska kunna tas tvångsvis även på den som är under 15 år. För att besluta om drogtest ska krävas konkret misstanke om att ungdomen är påverkad av narkotika. Eftersom det handlar om ungdomar föreslår vi att kraven på rättssäkerhet sätts särskilt högt. En polis som misstänker att en ungdom är påverkad av narkotika ska därför först vända sig till en åklagare för att få beslut om att drogtest ska göras.
Förslaget handlar givetvis inte om att straffa barn utan uteslutande om att kunna erbjuda den ungdom som missbrukar hjälp. Jag tycker att det intrång i den unges integritet som ett drogtest kan innebära uppvägs av möjligheten att snabbt upptäcka ungdomars narkotikamissbruk och kunna sätta in rätt insatser. I mina ögon är det till och med viktigare att snabbt ingripa mot ungdomars missbruk än mot vuxnas. Det framstår därför som motsägelsefullt att drogtester hittills bara kunnat göras på den som är över 15 år.
I alliansen är vi ense om att fortsätta kampen mot narkotikan med oförtruten kraft. Är detta en syn som vi även fortsättningsvis kommer att dela med de rödgröna?
Beatrice Ask
Justitieminister (M)