Domen tyder på okunskap om BDSM
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-01-31 | Publicerad 2014-01-29
Debattören: Sex mot någons vilja är alltid våldtäkt
Tingsrätten i Lund friade nyligen en man i ett uppmärksammat våldtäktsmål, där sexet beskrivs som dominanssex. Nu är domen överklagad.
Den vittnar om djup okunskap om BDSM-praktik och dess konventioner.
Sex med inslag av dominans/underkastelse faller under paraplybegreppet BDSM, dit även till exempel bondage, sadism och masochism hör.
Kvinnan i fallet hävdar att det saknades en överenskommelse om den typen av sex. Mannen ifråga hävdar att hennes antydan om att hon har tidigare erfarenheter av BDSM var liktydig med en sådan överenskommelse. Det är en absurd slutledning.
En sexuell läggning åt BDSM-hållet innebär inte per automatik att den enskilde i varje sexuell situation och med varje tänkbar partner vill ha sex med BDSM-inslag. Det är en fråga om tillit, kanske i högre grad än när det gäller "vanligt" sex eftersom en överlämnar sig och den andra tar på sig ansvaret.
Det behövs inte mer än en snabbtitt i Wikipedia eller i vilket BDSM-community som helst för att stöta på rekommendationer om hederskoden ”Safe, sane and consensual” (SSC) – som oftast innebär noggranna överenskommelser före, säkerhetsåtgärder under och avstämning efter sexet. De flesta utövare visar stor medvetenhet om vikten av omsorg och försiktighet. Misshandel är misshandel så fort våldet inte är överenskommet och önskat av båda parter. Sex mot någons vilja är våldtäkt. Även inom BDSM.
BDSM är en riskfylld sexuell praktik, men sex överlag är riskabelt, med hårfina gränser till övergrepp, vilket till exempel kampanjen ”Prata om det” vittnar om.
Den riskmedvetenhet som seriösa BDSM-utövare visar skulle människor med mer ”vanliga” sexuella läggningar kunna lära av. Istället är BDSM-preferenser fortfarande något stigmatiserat och misstänkt i vår kultur.
Rättssalen, vårdcentralen, barnmorskemottagningen och socialtjänsten är exempel på instanser där BDSM-utövare riskerar särbehandling och diskriminering på grund av sin sexuella läggning.
För att tjänstepersoner på dessa institutioner ska kunna urskilja avarterna – faktisk misshandel och faktisk våldtäkt – måste BDSM först bli en accepterad sexuell läggning. För att de ska kunna ge goda råd och ta korrekta beslut måste det finnas en grundläggande acceptans av och kunskap om fenomenet.
Tingsrätten i Lund har inte förstått och erkänt att förhören med såväl mannen som kvinnan vittnar om att mannen har valt att inte ta sitt ansvar i den sexuella situationen. Tvärtom.
Låt oss analysera mannens berättelse – som rätten lutar sig mot i sin friande dom – utifrån BDSM-koden SSC: Sexet var inte säkert (safe). Alkohol motsvarande åtta starköl och en ordentlig dos bourbon strax innan sexet måste otvivelaktigt ha påverkat mannens omdöme och förmåga att läsa av kvinnans signaler.
Beslutet att ändå ha dominanssex kan därför inte heller anses vara klokt (sane). Självsvåldigt beslutade han att inta rollen som dominant utan att först ha försäkrat sig om kvinnans samtycke.
Det är otvivelaktigt en grov förseelse, särskilt eftersom det gällde dominans/underkastelse-sex och eftersom han var den fysiskt starkare. Utan en uttrycklig överenskommelse om att ”nej” eller ”sluta” ska ingå i rollspelet måste hans handlande ses som våldtäkt eller allra minst grovt sexuellt övergrepp.
Utomstående vittnar om att kvinnan skakade och skrek under flykten från lägenheten och att hon under en lång tid efteråt låg apatisk. Rätten förklarar bort det med argumentet att beteendet lika gärna skulle kunna bero på generell ångestproblematik. Psykiatrisk expertis hade kunnat informera rätten om att beteendet snarare pekar mot akut traumareaktion.
Jag hoppas innerligt att hovrätten, nu när domen är överklagad, förbereder sig genom att skaffa sig den kunskap om dominanssex som Lunds tingsrätt uppenbarligen saknade.
Lina Sjöberg