Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Amanda, Rasmus

Övergreppen mot oss fortsätter i rättssalen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2011-05-23

Misshandlade kvinnan: Inför specialdomstolar för kvinnomisshandel

RÄTTVISAN HANN INTE MED ”Sara” levde i en relation av misshandel. Hon lyckades fly och gjorde en polisanmälan. Sedan dröjde det 1,5 år innan det blev rättegång. Då hade två av åtalspunkterna hunnit preskriberas och mannen friades av tingsrätten.

Mäns våld mot kvinnor kostar samhället mellan 2,7 och 3,3 miljarder kronor varje år.

Av dessa står jag själv för en hel del. Sjukhusbesök, traumapsykolog, mediciner, sjukskrivning, besök på familjeenheten och familjerätten, barnpsykolog med mera.

Min historia: Träffar en man som är manipulerande, svartsjuk och kontrollerande. Psykiskt våld övergår i fysiskt. Jag betalar allt, han lever på mina tillgångar. Hans ord är min lag. Snart har jag ingen som helst självkänsla kvar.

Jag blir gravid. Han misshandlar mig grovt. Låter det vara, väntar ju hans barn, inte gör man mamman till sitt barn illa? När vårt barn är 2,5 månader gammalt misshandlar han mig grovt igen, stundtals när han har barnet i famnen. Två veckor senare flyr jag för våra liv.

Jag anmäler. Tio månader efter anmälan åtalas han för grov kvinnofridskränkning. Rättegång hålls 1,5 år efter anmälan. Då har fyra (!) olika åklagare jobbat med fallet, två åtalspunkter hinner preskriberas innan rättegången. Åklagaren säger ”han får 6 månader”. Men tingsrätten friar honom helt – även för sådant han faktiskt erkänt. Åklagaren överklagar delar av domen till hovrätten. Där är vi nu.

Lagen om grov kvinnofridskränkning kom till redan 1998. Polismyndigheten har fått åtskilliga miljoner kronor för att utbilda poliser i familjevåld. Det är jättebra, men det spelar ingen roll hur bra utredningen är om sovande nämndemän (ja, en nämndeman sov under min rättegång) och domare väljer att tycka att Sverige är fullt av hysteriska kvinnor som vill sätta dit din sina män.

Rättssamhället styrs i dag av fullständigt inkompetenta nämndemän, jurister och domare som inte har en aning om vilka mekanismer som finns bakom våld i nära relationer. Jag talar utifrån egna erfarenheter och ja, jag är heligt förbannad.

Finns det en lag ska den tolkas likadant oavsett vilka värderingar människan som dömer har. Annars kan vi avskaffa lagtexterna helt.

Lösningen då? Det finns ingen quick-fix, men agerar ingen fortsätter övergreppen på misshandlade kvinnor i domstolar dagligen.

Inför specialdomstolar eftersom brottet är så komplext. I våldsamma relationer förekommer ekonomiskt, fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt våld på barn och husdjur. Har man inte kunskap om detta ska man heller inte döma sådana mål.

Inse att männen är återfallsförbrytare. Det finns fler anmälningar från kvinnor än det finns anmälda män. Se till att de får adekvat hjälp första gången de döms och sluta minimera deras ansvar.

Skydda barnen. Han slår, men kan vara en bra pappa ändå tycker lagen som är stenhård i sin tolkning av framförallt rätt till umgänge. Men våld föder våld. Det vore intressant att se hur många av männen som slår som sett sin mamma bli slagen eller blivit slagna själva. Dessa övergrepp bara fortsätter om ingen sätter stopp.

Se till att utsatta kvinnor som anmäler direkt får veta vad som kommer hända och vem hon kan vända sig till. Kvinnan behöver allt stöd och hjälp hon kan få och hon behöver framförallt få träffa kunniga människor som tror henne.

Prioritera brotten. Att det ska ta ett och ett halvt år innan huvudförhandling hålls är horribelt. Att kräva av någon som dagligen varit utsatt för våld och kränkningar att minnas exakta datum och tidslag är ett rent hån.

Om brotten prioriterades skulle vi åtminstone i tid vara närmare brottstillfällena och minska lidandet och pressen för offret – kvinnan.

”Sara”