Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Se upp i näthandeln – du kan bli av med ditt fynd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-07

Stöldskyddsföreningen: God tro borttaget ur lagen – nu blir du av med varan om den är stulen

Klippet kan bli dyrt.

8 av 10 svenskar har köpt varor på andrahandsmarknaden. Bara drygt hälften anser att de själva har ansvar för att kontrollera att varan de köper inte är stulen. Samtidigt uppger endast 3 procent att de känner sig helt säkra på att varor de handlar på köp- och säljsidor på nätet inte är stulna. Det visar en ny undersökning som Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) låtit Demoskop genomföra.

Andrahandsmarknaden på nätet annonserar i år varor motsvarande ett värde på ca 200 miljarder kronor. Att handla i andra hand har blivit lättare i och med nätets köp- och säljsidor. 8 av 10 svenskar har köpt varor på andrahandsmarknaden visar en undersökning SSF låtit Demoskop genomföra i november. Baksidan av detta mynt är att även handel med stulna varor har blivit enklare. Fyra av tio uppger att de känner någon som köpt stulna varor. Statistik visar också att anmälda häleribrott ökar med 8 procent de tre första kvartalen i år jämfört med samma period förra året.

Nästan 70 procent av svenskarna tror att det är vanligt eller mycket vanligt med stulna varor på andrahandsmarknaden, men bara drygt hälften anser att de själva har ansvar för att kontrollera att varan de köper inte är stulen. Endast 3 procent av svenskarna känner sig helt säkra på att varor de handlar på köp- och säljsidor på nätet inte är stulna.

Samtidigt är kunskapen låg när det gäller lagstiftningen på området. Sedan 2003 är det gamla begreppet god tro inte längre tillräckligt för att man som köpare ska få behålla varan man köpt. Är varan stulen ska den återlämnas till den rätte ägaren. Pengarna man betalat får man inte tillbaka även om man trodde att den inte var stulen. Dessutom riskerar man att bli dömd till böter eller fängelse för häleri om man haft anledning att misstänka det.

Tillsammans kan vi som utgör samhället se till att det blir svårare för tjuvarna att sälja stulna varor vidare. Vi kan alla, genom att försöka kontrollera att de varor vi köper på andrahandsmarknaden inte är stulna, göra det svårare för dem som stjäl för att sälja vidare. Till exempel kan man försäkra sig om identiteten på den som säljer eller be om ursprungskvittot för varan, vilket bara en av tio svenskar gjorde senast de handlade på andrahandsmarknaden. Vi kan också avstå från att handla när vi är osäkra på varans rätte ägare. Det är allas vårt ansvar att se till att vi inte bidrar till att upprätthålla efterfrågan på stulna varor.

Stöld och snatteri i handeln uppgår till ca 9 miljarder kronor per år. Transportrånen ökar och den illegala handeln blir mer och mer organiserad. Ungdomar blir rånade, med såväl fysiska som psykiska problem som följd. Ca 25 000 inbrott sker varje i år i bostäder och fritidshus, vilket utöver förlusten av ägodelar ofta medför en känsla av kränkning.

Att köpa stulna varor bidrar till att vi får leva i ett otryggare samhälle. Ett samhälle som underlättar för tjuvarna att få sitt stöldgods sålt och hjälper de kriminella att finansiera sin verksamhet som tenderar att bli allt grövre.

Vill vi ha det så?

Annika Brändström
Pia Lindström