Därför tror vi på arbetsfeminism

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-08

Borg och Hatt: Fler kvinnor måste jobba mer – och få bättre betalt

Anna-Karin Hatt, IT- och regionsminister (C) och Anders Borg, finansminister (M). Bilden är ett montage.

I dag är det Internationella kvinnodagen. För oss är jämställdhet en frihetsfråga för ­alla kvinnor och män, flickor och pojkar, samtidigt som det är avgörande för att kunna skapa ett starkt och tryggt ­samhälle som tar till vara alla människors förmågor.

I Sverige har jämställdheten mellan kvinnor och män nått långt. Samtidigt finns mycket kvar att göra för att kvinnor och män ska ha samma självklara möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar. Kvinnor och män har fortfarande ­inte samma möjligheter att ­leva på sin lön, göra karriär, utöva makt, utvecklas i jobbet, driva företag och känna trygghet.

Vi tror på en feminism som tar fasta på den ekonomiska ojämställdheten och som framför allt tar sikte på att förbättra arbetsmarknaden liksom näringslivet och dess villkor. Genom att fler kvinnor deltar på arbetsmarknaden och genom att möjliggöra för fler kvinnor att starta och driva företag skapar vi bättre förutsättningar för en jämnare fördelning mellan män och kvinnor av makt och resurser i samhället.

Sverige ska vara ett föredöme när det gäller en jämställd arbetsmarknad och ett jämställt näringsliv. Förvärvsdeltagande bland kvinnor i Sverige är bland de högsta i EU. Fortfarande kvarstår dock allvarliga jämställdhetsproblem. Bland männen arbetar 74 procent medan motsvarande siffror för kvinnor är 70 procent.

Kvinnor har därtill lägre lön än män. Denna trend har dock minskat, men fortfarande finns det ett så kallat lönegap på sju procent. Fler kvinnor än män arbetar deltid, frivilligt eller ofrivilligt.

Företagande har fått en manlig könsprägling och kvinnor som startar företag möts av större utmaningar än män. Av landets företagare är bara 25 procent kvinnor och ser vi till ledande befattningar inom näringslivet är snedvridningen ännu större. Allra tydligast är det bland börsföretagens toppositioner där bara en bråkdel är kvinnor. En viktig förändring för att kvinnor ska kunna driva företag och göra karriär på lika villkor som män är att ansvaret för hem och familj delas lika.

Vi kan inte nöja oss med mindre än lika lön för ­lika arbete och lika möjlighet att arbeta och ­driva företag. ­Inte ­förrän kvinnor fullt ut ges möjlighet att delta på ­arbetsmarknaden eller i näringslivet på samma villkor som män kan vi säga att vi har ett jämställt samhälle. Den förhärskande ordningen beskär kvinnors deltagande både genom synliga och osynliga strukturer.

Regeringen har genomfört en rad reformer för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget bidrar till att särskilt kvinnor ökar sin arbetstid. En skärpt lagstiftning mot diskriminering har införts. Valfrihetsreformer inom välfärdsområdet och skattereduktionen för hushållstjänster har förbättrat möjligheterna till företagande inom flera kvinnodominerade branscher och underlättat för familjer.

Såväl män som kvinnor är vinnare på en resultatinriktad jämställdhetspolitik. Könsroller och förlegade stereotyper hämmar varje människas frihet och begränsar hela samhällets utveckling.

Satsningar för att få fler kvinnor i arbete, att öka möjligheterna till heltid och minskade löneskillnader står i fokus för regeringens politik. En välfungerande arbetsmarknad, i hela Sverige, är avgörande för att Sverige ska bli mer jämställt.

Anders Borg
Anna-Karin Hatt