Lyckliga singlar är en hälsofarlig myt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-02

Debattören: Svenskar anser att man ger upp sin frihet om man lever i familj eller äktenskap

Med ”Sex and the city” blev singellivet ett uppsving. Men ny forskning visar att ensamhet är farligt.

När ”Sex and the city”-serien slutade med att Carrie och hennes singelväninnor bildade familjer väckte det stor förvåning i Sverige.

I världens mest singeltäta land (mer än 40 procent är ensamhushåll) är inte ett sådant livsval självklart. Det som i de flesta länder uppfattas som ett bra feel good-slut, skapar oro hos svensken. Vi har fått helt andra signaler för hur vi ska leva.

Att välja att leva i gemenskap med andra, i äktenskap och familj, är att ge upp sin frihet. I världens mest jämställda land är familjen (och mannen) det största hotet mot kvinnors självständighet. Därför buade feminister i Sverige åt Carrie när hon valde Mr Big och inte det ljuva singellivet.

Om Carrie hade levat i Sverige skulle hon ha upptäckt att hon som gift fortfarande betraktas som singel av skattemyndigheten. Inför svenska skattemyndigheter är vi alla singlar och om vi väljer att bilda familj och får barn att försörja kan vi inte räkna med skattelättnader, som i de flesta andra länder. Men om vi väljer att skilja oss och leva som ensamstående föräldrar, regnar det bidrag över oss. Det finns till och med en fackförening för ensamstående föräldrar (Makalösa föräldrar), som ständigt kräver mer bidrag.

I arbetslinjens singel-Sverige är det helt okej att vara sambo med Försäkringskassan. Att söka gemenskap och trygghet hos staten, inte hos andra människor, är en raffinerad form av ensamhetssocialism.

I Sverige kallas det välfärd.

I alla värderingsmätningar sticker Sverige ut som ett extremt individualistiskt land.

Vi vill gärna uppfattas som moderna, förändringsinriktade och flyttbara. Därför älskar både marknaden och politikerna singellivsstilen. Den är bra för Sveriges ekonomi – och den skattefinansierade välfärden förstås. Men det finns en baksida.

Vi svenskar är kända som världens mest sjukskrivna folk och vi lever inte längre längst i världen. Svenska barn och unga är bland de mest stressade i världen. De ringer till Bris när de behöver prata med någon.

Singellivsstilens föräldrar jobbar förstås minst heltid och har lite tid för barn.

Det finns tecken som tyder på att singellivsstilen kan vara en hälsofälla. Ensamhet är farligare än fetma, ropade amerikanska forskare häromdagen (AB 28/7). Social isolering kan öka risken att dö i förtid med 50 procent var deras osvenska budskap. Folkhälsoinstitutet tiger. Blir vi bara mindre feta och dricker och röker mindre blir vi friskare, tror de.

Nära tre av fyra i Aftonbladets enkät känner sig ensamma ofta eller ibland. Det är just denna känsla av att stå utanför naturliga gemenskaper som familj, vänner, grannar och arbetskamrater som forskarna menar är hälsofarligt.

Människan är ett utpräglat flockdjur och att känna sig utesluten ur flocken skapar en stress som kan göra oss sjuka. Under vår långa samlar-jägarperiod var en sådan uteslutning en dödsdom. Den känslan lever kvar i våra gamla hjärnor.

Men i Sverige lyssnar vi inte på den gamla flockmänniskan.

Vi har ju skapat en ny människa: ensamhetsmänniskan.

Elise Claeson