Sluta blunda för hbtq-ungdomar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-31

RFSLs ungdomsförbund: Maria Larsson lyfter inte ett finger

Svensk folkhälsopolitik handlar om att skapa möjligheter för alla individer att fatta hälsosamma beslut om sina liv. Ibland riktas arbetet mot specifika grupper med hög social utsatthet och ohälsotal, för att minska hälsoklyftorna. En av de grupperna i Sverige är hbtq-ungdomar – ungdomar som står utanför heteronormen. Trots att ohälsan är väldokumenterad har nuvarande folkhälsominister Maria Larsson (KD) inte lyft ett finger för att förändra situationen.

Ett liv som normbrytare riskerar att innebära många obehagliga situationer, särskilt om är man är ung. Det handlar om risk för utsatthet i familjen, i skolan, på väg hem från krogen, på jobbintervjun, i toakön, på fritidsgården… Allt detta bidrar till en större ohälsa.

Det finns ett antal uppseendeväckande siffror om hbtq-ungdomars livssituation. Till exempel har var tredje ung transperson försökt ta sitt liv. Var femte icke-heterosexuell ungdom har blivit utsatt för våld av en vuxen i hemmet. Mer än varannan homo- eller bisexuell ungdom blivit utsatt för kränkande behandling de senaste tre månaderna. Detta är verkligheten och vardagen för många ungdomar, men ansvarig politiker – folkhälsominister Maria Larsson – blundar. Hon blundar till och med för rekommendationer från regeringens egna myndigheter - Folkhälsoinstitutet och Ungdomsstyrelsen.

Det är enkelt att förbättra hälsan bland unga hbtq-ungdomar. Det enda som krävs är prioriteringar. Det handlar om att förändra föräldrastödet – som idag saknar ett hbtq-perspektiv och därmed närmast är ett hån mot de hbtq-ungdomar som far illa i sina familjer. Föräldrar måste få verktyg för att kunna prata om sexualitet och kön med sina barn – när föräldrars normer skadar deras barn kan inte samhället låta det passera, eller låta det föras vidare generation efter generation.

Ett annat steg är att inkludera hbtq-ungdomar och hbtq-perspektiv i det nationella arbetet mot suicidprevention. Med tanke på den diskriminering som sker inom hälso- och sjukvården (som gör att många hbtq-ungdomar överhuvudtaget inte söker sig till en vårdcentral när man blir sjuk) behövs det omfattande insatser för att det arbete som redan sker ens ska vara tillgängligt för de hbtq-ungdomar som är i riskzonen.

Men det allra viktigaste handlar om att skapa fler möjligheter för hbtq-ungdomar att träffa andra, känna bekräftelse och kunna vara ärliga med vilka de är. All forskning visar att det är det bästa sättet att skapa bättre hälsa. I dagsläget känner sig många hbtq-ungdomar exkluderade från redan existerande mötesplatser för unga, och de särskilda mötesplatser som finns är få och drivs med kortsiktig finansiering. Regeringen måste sluta hänvisa till att detta är kommunernas ansvar – det är regeringens ansvar att säkerställa en bra folkhälsopolitik som inkluderar satsningar på hbtq-ungdomar!

RFSL Ungdom och Sveriges hbtq-ungdomar lever i en verklighet där vi tar hand om oss själva och om varandra. Vi kämpar för varandra och skapar den plats som de med makten inte är intresserade av att ge oss.

Idag manifesterar RFSL Ungdom i Stockholms Prideparad. Efter fyra år väntar hbtq-ungdomarna fortfarande på insatser. Folkhälsominister Maria Larsson, om du inte vågar se vår verklighet eller ta i våra frågor, borde du en gång för alla erkänna att hbtq-ungdomar inte räknas in i begreppet ”folk”. Och sen borde vi ta ställning till om det är de perspektiven som ska styra folkhälsopolitiken i fyra år till.

Felix König
Förbundsordförande
RFSL Ungdom,
Kasper Svensson
Vice förbundsordförande
RFSL Ungdom