IT-bubblan var vår 68-revolution

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-03-05

Karl Palmås: Den spruckna bubblan betalade för vår nya världsbild

I morgon är det tio år sedan Stockholmsbörsens värdering nådde den topp som vi i dag associerar med “IT-bubblan”. Detta var helt i linje med andra börser – fem dagar senare, den tionde mars 2000, nådde amerikanska teknologibörsen Nasdaq all time high. Den har ännu inte återhämtat sig. Dessförinnan, kring millennieskiftet, hade andra viktiga börser vikit: Amerikanska Dow Jones-indexet vek den 14:e januari, och brittiska FTSE 100 toppade under nittiotalets sista arbetsdag.

När bubblan väl spruckit kom motreaktionen. Allmänhetens omdöme om det sena nittiotalets aktivitet inom ny media blev att allt var en stort pengaslöseri. Det enda spåren från IT-festen var girlanger, champagnekorkar – och hål i aktiespararnas plånböcker. Många skrockade även över de framtidsvisioner som både närde, och närdes av, bubblan; Hur kunde vi gå på detta kvacksalveri?

I dag kan vi konstatera att många av de teknologier som vi i bubblan drömde om har blivit vardagsverktyg. Vi kan också se att de tekno-kulturella frågeställningar som lyftes i slutet av nittiotalet mycket riktigt kom att dominera 00-talet: bloggandet och journalistikens utmaningar, upphovrättsfrågan och The Pirate Bay, skapandets villkor, piratpolitiken, näringslivets digitalisering och så vidare.

Kort sagt: 1999 kom blixten; under det efterföljande 00-talet mullrade åskan. Vi har under tio års tid börjat ta in den kulturella omvälvning som sattes i rörelse i anslutning till IT-bubblan. Kulturell revolution? Ja, i den meningen att vi – precis som efter slutet av sextiotalet – inte såg på världen på samma sätt efter omvälvningen.

Ett enkelt exempel på detta kulturella skifte: sök efter ordet “operativsystem” i en av de sajter för digitaliserad, “användargenererad” opinionsbildning som vi begåvats med under 00-talet. Främst bland sökresultaten kommer en debattartikel som handlar om – bostäder. Ord som “operativsystem” och “hacking” har frikopplats från deras ursprungliga kontext – datorer och internet – och kommit att bli allmänt vedertaget språk för att beskriva vår värld. Med denna nya världsbild öppnas nya kulturuttyck, och ny politik.

Utifrån detta perspektiv är omvälvningen -99 mer genomgripande än det kulturella skifte som vi associerar med -68. Nittionio-generationens världsbild – “världen är som en dator, och denna kan hackas” – är ett mer radikalt uppbrott med det rådande systemet än den världsbild som sextioåtta-generationen lanserade. Sextioåttornas bidrag var ju att helt enkelt sätta samman två redan etablerade tankefigurer.
Redan långt tidigare hade ju Marx och Freud – sextioåttornas inspiration – lanserat sina omvälvande tankar, att “världen är som en motor“. Historien, samhället, människan drivs av en obändig förbränningsprocess. Vi har ännu bara fått en föraning av hur detta skifte – från 1800-talets “motortänk” till 2000-talets “datortänk” – kommer att förändra politik och samhälle.

När vi ser tillbaka på bubblan kan vi alltså konstatera att den faktiskt efterlämnade något mer än ett hål i plånboken: Nya teknologier, men framförallt en ny världsbild. Den samtida “hyperkapitalismen”, en term myntad i anslutning till IT-bubblan, påverkar alltså inte bara våra plånböcker och våra jobb – utan även våra sinnen. De tankemodeller som smittar runt via bloggar och twitterfeeds hänger intimt samman med cirkulationen av finansiellt kapital. Vad gör vi med denna insikt? Se där – en fråga att diskutera för 99-generationen!

Karl Palmås