Vår mjölk orsakar stora skador i Sydamerika

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-03-01

Latinamerikagrupperna och Jordens Vänner: Sojabönor som föder svenska kött- och mjölkdjur ligger bakom allvarliga miljöproblem

Ett glas svensk mjölk och en svensk fläskkotlett. Det betyder friskt, närproducerat och ansvarstagande. Eller? De sojabönor som används i djurfoder orsakar stora skador, både för människor och miljö i Sydamerika.

Idag lanserar Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner en rapport i samarbete med Swedwatch. Den visar på allvarliga miljöproblem bakom de sojabönor som föder svenska kött- och mjölkdjur.

Den snabba ökningen av sojaodlingar i Sydamerika innebär dessutom att ursprungsfolk och småbönder fördrivs från sina marker och att hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna.

Av den soja som importeras till Sverige används 90 procent i foder till kor, grisar och kycklingar. Sojabönor är en billig proteinkälla som får djuren att växa bra. Sedan köttprotein förbjöds i djurfoder i samband med galna kosjukan har användningen av soja ökat i Europa. Den ökade globala efterfrågan har gjort att sojaplantagerna expanderar rekordsnabbt i Sydamerika.

I Paraguay står grödan nu ensam för 40 procent av landets totala jordbruksexport, i Argentina täcker sojaodlingar över hälften av landets jordbruksmark och i Brasilien, därifrån en stor del av de svenska inköpen kommer, har sojaarealen på tjugo år ökat med mer än 200 procent och breder nu ut sig på en yta som motsvarar halva Sverige.

Samtidigt som sojaodlingarna breder ut sig på allt större ytor kämpar jordlösa och ursprungsfolk för rätten till sin mark. ”Den oreglerade utbredningen av sojaplantager och boskapsfarmer tar plats från familjer, ursprungsfolk och småbrukare. Den lämnar tusentals jordlösa lantarbetare och personer från ursprungsfolk i desperation, utan några möjligheter att skapa sig ett värdigt liv, odla för sin överlevnad och säkra framtiden för kommande generationer. Dessutom förstörs de knappa naturresurser som fortfarande finns kvar i vår region.”

Det skrev den brasilianska ursprungsfolksrörelsen CIMI förra året, i ett uttalande till minne av ursprungsfolksledaren Marcos Veron som år 2003 dödades av storgodsägare i samband med en jordkonflikt.

Soja- och nötköttsindustrin ger stora exportintäkter till Sydamerika, fast den största delen av kakan hamnar i fåtalets fickor. Vad det sällan talas om är att industrijordbrukets framfart har en mycket mörk baksida. Omvandlingen av jordbruket har lett till att människor trängts undan och fördrivits, med våldsamma konflikter som följd. I både Brasilien och Paraguay har jordlösa de senaste åren dödats och torterats på grund av sitt motstånd.

Den paraguayanske sociologen Tomás Paulau talar till och med om att landsbygden har paramilitariserats av sojaodlarna och staten, med syftet att trycka tillbaka småbrukare och jordlösa som kräver en jordreform. Storföretagen och den europeiska köttproduktionen sätts före lokalbefolkningens egna behov.

Bakom den stora majoriteten av sojaproduktionen finns transnationella företagsjättar som Monsanto, Cargill och Bunge. I Paraguay har Monsanto i princip monopol på utsäden genom att ha skapat ett effektivt genmodifierat frö som är resistent mot de bekämpningsmedel som sprutas på odlingarna, med syftet att på ett enkelt sätt hålla ogräs och skadedjur borta. Och den som står bakom bekämpningsmedlet – det är också Monsanto.

Brasilianska forskare rapporterar att cancerfallen ökat. Många medel som är förbjudna i Sverige används, som parakvat, endosulfan, metylparation och metamidofos. I Paraguay har sojaodlare under de senaste åren anklagats för en rad dödsfall. Människor som bor nära odlingarna har helt sonika blivit nedsprutade av bekämpningsmedel när flygplan och maskiner spritt gifter över fälten. Eller så har de druckit vatten eller ätit mat som blivit förgiftad av de medel som används.

Förutom de direkta effekter utbredningen av sojaodlingar har på lokalbefolkningen innebär expansionen också att viktiga naturområden försvinner. När sojabönderna i Brasilien köper upp mark från boskapsuppfödare drar sig boskapshjordarna upp till den billigare marken i Amazonas, med avverkning som följd. Enligt Swedwatchs rapport är sojaodlingarna och boskapsuppfödningen de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas.

Regnskogen innehåller en ovärderlig biologisk mångfald och är en levnadsmiljö för många ursprungsfolk. Dessutom binder den också stora mängder kol och är därför livsviktig för hela jordens fortlevnad. Enligt uträkningar från World Resources Institute skulle en avverkning av Amazonas frigöra uppskattningsvis 50 gånger så mycket växthusgaser som hela USA släpper ut på ett år. Ändå låter vi svenska kött- och mjölkuppfödares behov av billigt foder bidra till att regnskog och andra unika ekosystem som savannlandskapet cerradon avverkas.

Är det här en utveckling som vi, med vår svenska mjölk och svenska fläskkotlett vill stödja? Vill vi att produktionen av svenskt djurfoder ska gå före lokalbefolkningens rätt till mat och hälsa?

Finns det verkligen inte –  Lantmännen och Svenskt Foder – alternativ till soja i djurfoder?

Som konsumenter kan vi agera: vi kan äta mindre kött. Kolonialtiden i Sydamerika tog slut för snart två sekler sedan. Låt inte den svenska kon vara ännu en europeisk kolonisatör som bidrar till exploatering och förödelse på den sydamerikanska kontinenten.

Ellie Cijvat, ordförande Miljöförbundets Jordens Vänner
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna