Debatten om min Youtube-film har varit het den senaste veckan. Tyvärr har inte sakfrågan, hur byggbranschen ska kunna bli mer effektiv, stått i centrum. I stället har det handlat om huruvida byggarbetare är lata eller inte.??

Det är självfallet mitt eget fel. Jag borde ha sagt att processen och upplägget av arbetet leder till att arbetarna i byggsektorn i stor utsträckning får göra annat än att arbeta. Inte att de röker cigaretter och dricker kaffe.

I filmen skildras symptom snarare än orsaker. Jag är dock fortfarande övertygad om att alla skulle tjäna på att byggsektorn i större utsträckning utsattes för internationell konkurrens.

Inom nationalekonomin är det väl belagt att internationell handel främjar produktiviteten. Det innebär i sin tur att lönerna ökar snabbare.? Anledningen är att företag på den internationella marknaden har större drivkraft att effektivisera sin verksamhet och ta till sig innovationer. Om inte arbetstid och maskiner används maximalt går uppdrag och arbetstillfällen till någon i världen som kan göra uppdraget snabbare, bättre och billigare.

Enligt Konkurrensverket är konkurrensen inom byggbranschen statisk. I en statisk konkurrenssituation använder alla samma processer och teknik. Det blir inget omvandlingstryck. Med en mer dynamisk konkurrens, som i tillverkningsindustrin, tvingas företag till förnyelse av teknik och metoder.

Företag i tillverkningsindustrin har länge konkurrerat på den internationella marknaden. Det har lett till att fack, utbildningsanordnare och företag har varit mycket intresserade av att ta till sig nymodigheter och främja effektiviseringar. I Nationalräkenskaperna framgår att arbetsproduktiviteten i tillverkningsindustrin i genomsnitt ökade med nästan sju procent per år mellan 1996 och 2006.

I byggbranschen, som inte är utsatt för utländska influenser, är det betydligt sämre ställt. Där fanns i princip ingen produktivitetsutveckling alls under samma period. I enlighet med teorin har lönerna i den internationellt konkurrensutsatta industrin ökat snabbare än i den nationellt skyddade byggsektorn. Från 1991 till 2008 har lönerna i industrin ökat med 88 procent. I byggsektorn har lönerna bara gått upp med 66 procent.

Alltså skulle även byggarbetarna i längden vinna på ökad internationell konkurrens. Det säger jag också i min film. Ju snabbare vi möjliggör för utländska företag att komma hit i stor skala, desto fortare kommer svenska företag och arbetare att rustas för att i stor skala exportera byggtjänster till andra länder.

Produktivitetsutvecklingen i bygg- och anläggningssektorn är också vital för samhället i övrigt. Samhällsbyggnadssektorn motsvarar tio procent av BNP. Genom effektivisering och produktivitetsutveckling kan vi sänka kostnaderna för motorvägar, skolbyggnader, villor, kontorsbyggnader och hyreshus.

Just nu är vi i skriande behov av att höja byggtakten och sänka byggkostnaderna. Enligt Hyresgästföreningen saknar 216?000 ungdomar bostad. I dag byggs både för lite och för dyrt. Tillgång till egen bostad är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna utvecklas och bli vuxna.

Dessutom måste vi bygga om och till våra hus för att klara klimatmålen. Byggnader står i dag för 40 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Vi kan spara åtta TWh bara genom att byta ut fönstren i våra bostäder. Det kan jämföras med vindkraften som i dag genererar drygt två TWh. För att lyckas krävs högre effektivitet, fler aktörer och lägre produktionskostnader.

Utvecklingen av byggbranschen är en framtidsfråga för alla i samhället. Som det förhåller sig i dag lyckas vi inte bygga bort bostadsbrist och miljöproblem. Ineffektiviteten och protektionismen riskerar dessutom att leda till sämre möjligheter för de hundratusentals aktiva i byggsektorn. Med ökad internationell konkurrens bygger vi en bättre framtid.