”Här finns jobben och tillväxten”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-29
Energipolitiken avgörande enligt företrädare för basindustrin
I dagarna samlas Socialdemokraterna till sin kongress i Älvsjö. Vilka beslut de fattar är viktiga också för industrin eftersom våra förutsättningar att skapa tillväxt och sysselsättning i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Och behovet av en långsiktig politik för jobb och tillväxt har kanske aldrig varit större än nu.
Sverige befinner sig i djup lågkonjunktur. Andra kvartalet 2009 sjönk BNP med 6,0 procent. 405 000 svenskar går arbetslösa. I takt med att industrier tvingas lägga ner och människor förlorar jobben minskar också skatteintäkterna som ska finansiera välfärden. Just det faktum att det är i företagen i den privata sektorn som grunden för vårt välstånd skapas glöms lätt bort när politiska partier samlas för att staka ut sina riktlinjer inför framtiden och presentera olika, ofta kostsamma, reformer.
Men sociala ambitioner utan ekonomiska medel blir lätt tomma löften. Utan ett starkt näringsliv och bättre villkor för att driva företag kommer vi inte kunna utveckla vår välfärdsmodell. Därför hoppas jag på tydliga besked från socialdemokratin i några för jobben och tillväxten centrala frågor.
Investera i basindustrin
Skog-, kemi-, gruv- och stålindustrin står för 24 procent av Sveriges exportinkomster och sysselsätter nära 400 000 människor, ofta i delar av Sverige där arbetsmarknaden i övrigt är svag. Basindustrin är dessutom motorn för stora delar av tjänste- och transportsektorn.
Det som hindrar basindustrin från att spela en ännu större roll är framförallt energipolitiken. Den svenska konkurrenskraften försvagas kraftigt genom allt högre energipriser. Priset på el är inte den enda faktor som påverkar industrins konkurrenskraft, men i takt med att globaliseringen utjämnar utbildningsnivå och produktivitet har energikostnaden kommit att bli den viktigaste frågan för basindustrin.
Socialdemokraterna måste visa att de inte bara i ord utan också i konkreta förslag vill ge industrin möjlighet att fortsätta utvecklas i Sverige.
Satsa på teknikutbildningar
Tyvärr har intresset för teknik och naturvetenskap minskat på senare år. Här har näringslivet en hemläxa att göra. Vi måste bli bättre på att berätta om att industrijobben förändrats och idag är spännande arbeten. Men också skolan måste reformeras.
På initiativ av IF Metall har så kallade teknikcollege byggts ut i delar av Sverige och på kort tid blivit en modell för yrkesutbildningar. Socialdemokraterna borde skicka en tydlig signal om att kunskapsförmedling är skolans viktigaste uppgift och tydligt ta ställning för utbildningar som ger jobb. Bygg ut teknikcollege nationellt och se till att varje svensk kille och tjej som ska välja till gymnasiet har möjligheten att välja en industriutbildning.
Reformera svensk forskning
Sverige måste investera mer i forskning och ett närmare samarbete mellan akademi och näringsliv är en förutsättning för att forskningen också ska leda till nya jobb och tillväxt. Ett exempel att ta efter är det så kallade ”västerbottniska skogsmaskinsklustret”, där företag inom skogsindustrin samarbetar med universiteten i Umeå och Luleå. Sverige borde också lära av Finland och inrätta ett nytt nationellt forsknings- och innovationsråd med representanter från politik, näringsliv och akademi, lett av statsministern.
Klimatvänlig el till konkurrenskraftiga priser
Sverige har under lång tid lyckats förena tillväxt och klimathänsyn. Under stort samförstånd, ofta på socialdemokratiskt initiativ, byggdes under 60- och 70-talen den koldioxidfria elproduktionen ut. Det är förklaringen till att Sverige idag har de lägsta utsläppen per capita av växthusgaser i Europa och svensk industri är världsledande på energieffektivisering.
Industrins syn på energifrågan är praktisk. För att kunna investera behövs el till konkurrenskraftiga priser och det går inte att komma runt att kärnkraft och vattenkraft är de enda tillgängliga tekniker för att skapa energi till rimliga kostnader utan att bidra till växthuseffekten. Vindkraft har potential, men kommer inte att kunna täcka framtidens behov av el, något som inte minst Socialdemokraternas systerpartier i Storbritannien och Finland insett vilket lett till att de nyinvesterar i klimatneutral kärnkraft.
År 2020, när den tekniska livslängden för de nuvarande reaktorerna bedöms vara till ända, kommer nära halva Sveriges energiproduktion behöva ersättas. Tiden håller på att rinna iväg och det behövs ett tydligt besked från socialdemokraterna om hur de vid en eventuell valseger 2010 tänker klara elförsörjningen.
Tidigarelägg infrastrukturinvesteringar
Svenskt välstånd har historiskt byggts på att vi kunnat exportera våra produkter. Men Sverige är ett litet land, långt från flera av våra viktigaste marknader. Därför är goda transporter avgörande.
Lågkonjunkturen har medfört att det är billigare att investera just nu men ofta dras väg- och spårbyggen i långbänk på grund av fördyringar och överklaganden. Genom att öppna upp för funktionsupphandlingar och PPP-samarbeten kan väg- och spårbyggen komma igång snabbare.
Svensk basindustri behöver långsiktiga spelregler, inte minst mot bakgrund av en allt hårdare global konkurrens och jobbsituationen här hemma. Därför hoppas jag på tydliga besked från Sveriges största oppositionsparti och dess statsministerkandidat om hur man tänker hantera dessa för tillväxt och jobb avgörande framtidsfrågor.
Kenneth Eriksson, ordförande för Sveriges basindustriers samarbetsorganisation SKGS