Klimatet en kvinnofråga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-29
Larm inför dagens EU-toppmöte: Utan kvinnors kunskap ger klimatsatsningarna inte önskad effekt
DEBATT Världen över kränks kvinnors rättigheter varje dag. Kvinnor och flickor drabbas alltid hårdast av fattigdom, svält, katastrofer och krig. Samma mönster ser vi när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna. Trots det hörs kvinnors röster allt för sällan i klimatförhandlingarna.
Nuvarande klimatfinansiering riskerar att helt missa kvinnors specifika behov och kompetens. Sverige, som ses som ett föregångsland när det gäller bistånd, jämställdhet och klimat, måste agera för en demokratisk, hållbar och effektiv klimatfinansiering där fattiga kvinnors deltagande lyfts fram.
De åtta rikaste länderna i världen, som bara representerar 13 procent av världens befolkning, är ansvariga för över 40 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. De som förlorar sina skördar, hungrar och kämpar för sin överlevnad är fattiga kvinnor och flickor, trots att de själva varken orsakat utsläppen eller fått ta del av välfärden som industrierna har skapat. Vid naturkatastrofer är dödstalen alltid högre för kvinnor än för män. Kvinnor har sämre förutsättningar än män att skydda sig själva, sina familjer och sin försörjning mot klimatförändringarna. Kvinnor har också svårare att få lån och tillgång till teknologi och utsäde och har därför svårare att göra de investeringar som behövs för att klimatanpassa sitt jordbruk. Klimatförändringarna är på det sättet en av vår tids största orättvisor.
I de flesta utvecklingsländer är det kvinnorna som är ansvariga för livsmedelsförsörjningen. Trots begränsade resurser, bristande information och stöd har kvinnor i utvecklingsländer redan börjat anpassa sig till klimatförändringarna. De kan tydligt beskriva vad de har behov av för att säkra sitt uppehälle mer effektivt; säkra platser att bo och förvara både skörd och boskap under monsunperioder, jordbruksrådgivning, utbildning och information om anpassningsstrategier och försörjningsalternativ och tillgång till resurser för att genomföra detta.
Kvinnors kunskap och kompetens har redan på många sätt hjälpt samhällen att hantera extrema vädersituationer. Under perioder av vattenbrist har kvinnors kunskap om hantering och bevarande av vattentillgångar varit avgörande för samhällens överlevnad. Kvinnors kunskaper om hur man bygger vindtåliga hus, planterar träd för att förhindra jorderosion, bevarar utsäde, komposterar för att förbättra jordkvalité, samt hur man bevarar rent dricksvatten har skyddat generationer av fattiga människor mot de värsta effekterna av översvämningar. I många samhällen är det också kvinnor som har den mest pålitliga kunskapen om hur man främjar matsäkerhet, bevarar hotade mattillgångar och säkrar sin familjs överlevnad i perioder av matbrist. Kvinnors kunskap och expertis vad det gäller till exempel att förädla vilda ätbara plantor bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och är en nyckel till effektiv klimatanpassning.
Nuvarande globala finansieringsfonder för klimatanpassning tar inte hänsyn till kvinnor och mäns olika roller och ansvar och att kvinnor bär på erfarenheter som måste tas tillvara. Därmed utesluts 50 procent av målgruppen och insatser och investeringar kan inte uppnå önskad effekt. Om finansieringen till anpassning ska vara rättvis och effektiv är det helt avgörande att kvinnor är fullt involverade och att deras erfarenheter och behov är reflekterade och prioriterade. Klimatfinansieringen kommer bara att vara så effektiv som de institutioner som kanaliserar dem.
Därför måste Köpenhamnsavtalet ta särskild hänsyn till kvinnors och flickors perspektiv. Som ordförandeland kan Sverige påverka. Vi förväntar oss nu att Sverige lever upp till sina politiska ambitioner om att inkludera ett genderperspektiv i all fattigdomsbekämpning och i klimatarbetet.
Farah Kabir
Ylva Jonsson Strömberg
Gudrun Schyman