Aftonbladet

Dagens namn: Uno

Hushållsnära tjänster: Från svart till grå zon

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2007-08-22

Johanna Kronlid: Städare i hemmen fick inte den utlovade tryggheten

Nu har hushållsnära tjänster blivit vita. Nu ska de som jobbar med att städa andras hem räknas som vilka skyddade och trygga arbetstagare som helst.

Pigavdraget har stötts och blötts i över ett decennium. Förespråkarnas argument har varit flera. Avdraget innebär en jämställdhetsreform för dubbelarbetande kvinnor som äntligen får avlastning i hemmet.

Men det viktigaste argumentet, som till sist har fått även motståndare att svänga och fackförbund att tala för skatteavdragen, är att en svart zon i ekonomin görs vit. De som jobbar svart och oskyddat får chans till samma trygga och skyddade villkor som vi andra.

Problemet är att det får de inte alls det. I stället befinner de sig nu i en gråzon. Det visar tidningarna Arbetarskydd och Lag & Avtal i genomgångar i sina kommande nummer.

På flera områden inom arbetsrätten görs undantag för arbete i hemmet.

1. Lagen om anställningsskydd. Om jag i dag anställer Sara som städare av mitt hem kan jag i morgon säga upp henne utan att ange något som helst skäl. Lagen om anställningsskydd gäller inte anställda i hushåll. De lyder i stället under lagen om husligt arbete från 1971.

Visserligen gäller inte skatteavdraget för dem som anställs direkt av privatpersoner. Men regeringen har aviserat att snart ska avdragsmöjligheterna utvidgas till att gälla även a-skattare.

2. Diskriminering. Om Pelle är direktanställd hos mig räknas jag som arbetsgivare och därmed gäller lagarna mot diskriminering även Pelle. Dock är de i praktiken verkningslösa eftersom Pelle inte har något anställningsskydd. Om jag vill sparka Pelle på grund av hans sexuella läggning eller etniska härkomst behöver jag ju inte förklara mig, så vem ska hindra mig?

Detsamma gäller föräldraledighetslagen, påpekar docent Catharina Calleman i sin bok ”Ett riktigt arbete?”. Även om Pelle har rätt att vara pappaledig kan jag utan att ställas till svars säga upp honom dagen efter att han ansökt om ledighet.

Om Pelle är anställd hos en städfirma och jag som privatperson anlitar honom skyddas han inte av alls av de civilrättsliga diskrimineringslagarna. För det krävs att en firma anlitar städbolaget, annars betraktas inte tjänsten som uthyrning.

3. Arbetsmiljölagen. Särskilda regler gäller för inspektion av arbetsmiljön om arbetsplatsen är någons hem, eftersom lagstiftaren har velat ta hänsyn till människors behov av integritet. Arbetsmiljöverket kan inte klampa in hur som helst i folks hem för att kontrollera till exempel personliga assistenters arbetsmiljö. En sådan inspektion får utföras enbart om arbetsgivaren eller arbetstagaren själv begär det, eller om det föreligger särskild anledning, oavsett om städaren är anställd direkt av användaren eller anlitas via firma.

Det säger sig självt att en person som kan sägas upp när som helst utan anledning drar sig för att kalla in en statlig myndighet även om till exempel cigarettröken ligger tät i en lägenhet. Och om Pelle eller Sara väljer att städa i egen regi som f-skattare gäller inte alls arbetsmiljölagen, eftersom parterna räknas som jämbördiga.

Trots att skatteavdraget för hushållsnära tjänster debatterats länge och hett har få tagit upp frågan om de grundläggande skillnaderna i reglernas tillämpning. Ändå har förespråkarna framhållit sin motvilja mot ”pigsamhället” och bedyrat sin vilja att skapa drägliga villkor för de människor som i dag sliter svart.

Regeringens proposition om skatteavdraget är på 80 sidor. Arbetsrätten eller arbetsmiljön berörs inte med ett enda ord.

De fyra LO-förbund som krävt att socialdemokraterna ska ompröva sitt nej till skatteavdraget har heller inte berört skillnaden i skydd. Inte ens Byggnads eller Elektrikerna som slåss med näbbar och klor för kollektivavtalets skydd för manlig arbetskraft, till exempel på Laval i Vaxholm. Varför är inte de som ska jobba i hemmen, företrädesvis kvinnor, värda samma kamp?

Det är svårt att vara arbetsgivare och chef. Därför har vi regler på arbetsmarknaden. Den som anlitar andra för arbete i sitt hem fungerar i praktiken som ett slags arbetsgivare och chef. Enligt de mest optimistiska beräkningarna ska 100 000 människor få jobb i branschen. Förr eller senare får vi ett juridiskt mål inom arbetsrätten eller ett arbetsmiljöbrott. Vad gäller då?

Reglerna och skyddet för dem borde ha setts över innan de nya avdragsreglerna infördes.

Dagens debattör

Johanna Kronlid

Chefredaktör för specialtidningen Lag & avtal.

Johanna Kronlid