Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Sexspalter styr vad vi tänder på

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-17

Debattören: Råden saknar glöd och gör oss heteronormativa

Sexrådgivarna har ett ansvar att våga gå utanför normen. Annars kan stora krav skapas på att ha det ”perfekta” sexlivet. Var finns upptäckarlusten och glädjen, undrar debattören.

Jag var en av de som bläddrade fram till Kropp & Knopp först av allt varje gång jag fick Kamratposten i brevlådan som förpubertal färsking. Vi var nog många som gjorde samma sak, och fortfarande gör samma sak som vuxna. För tveklöst är sexfrågespalterna populär läsning i tidningarna, precis som de då och då blir populära tv-program, som ”Fråga Olle” i kanal 5.

Det här är en typ av rådgivningsjournalistik som vid en första anblick kan verka harmlös, men som i själva verket har stor makt över hur vi beter oss, och kanske framförallt hur vi förväntas bete oss. Inte minst som kvinnor respektive män.

Här ges schematiska beskrivningar över vad kvinnor tänder på, och vad män drömmer om i hemlighet. Att experten lägger in brasklappar om att alla är unika hindrar inte att strävan efter att stereotypisera killar och tjejers olika sexualitet. Men frågan är om män ens intresserar sig? Aftonbladet.se har alla artiklar kring sex och relationer under sin sektion för ”kvinnojournalistik”, Wendela.

Det kan ibland verka som om hela landet är sexdysfunktionellt när man läser kommunikationen mellan frågeställarna och rådgivaren, här finns väldigt lite glädje och upptäckarlust. Inte minst är svaren ofta uddlösa, könsstereotypa och heteronormativa.

Har sexlivet stagnerat efter fem år? Prova ett oväntat ställe! Har ni dålig kontakt? Skriv gulliga lappar till varandra! Så sprids slappa universella knep och lösningar med ett ”lycka till” och ett löfte om att lyckan nog kommer.

Kravet i dag på att ha ett bra sexliv är stort, också för unga människor. För precis som vårt utseende och våra kroppar ständigt är föremål för jämförelser, så är vårt sexliv det. Är det hett nog? Är sexet tillräckligt sexigt? Kan det vara så att hela landet har problem för att vi brottas med ett ideal som inte kan uppfyllas?

Det är förvisso inte lätt att på ett inspirerat vis försöka vägleda tusentals anonyma läsare och tittare, men med den upphöjda position som rådgivarna har kommer också ansvar.

Ett sätt att ta det som sexrådgivare är att gå utanför normen om vad som är lycka och olycka, bra och dåligt, vad som är fint och fult.

Men de lätträknade gånger detta sker kan det också slå fel. När Malena Ivarsson häromveckan i TV4:s ”Nyhetsmorgon” pratade om att ha skilda sovrum hånades hon av programledarna som tyckte det var absurt att tänka sig.

Där har du utrymmet för nytänkande. Att gå utanför kärleksnormen är att provocera och den som gör det måste vara beredd på att få sin existens ifrågasatt. I medierna och rådgivarnas värld jobbar vi med färdiga paket, antingen är du bög eller man. Antingen är ni ihop eller inte. Antingen får du upp den eller så behöver du läkare och ny diet. Det är ett korkat och fattigt sätt att se på människor. Och det ligger långt från människors själsliv och känslor.

Tänk om vi kunde diskutera det faktum att många känner åtrå till någon annan än sin stadiga partner på samma allvar som vi diskuterar till exempel svartsjuka eller erektionsproblem. Fatta hur mycket en stadigt monogam kan lära sig av en relationsanarkist utan att för den sakens skull behöva skaffa fler partners. Eller hur mycket en straight kass älskare kan lära sig av ett homoperspektiv på sex.

Tänk att den där övergående bögfasen du hade i tonåren inte behöver betraktas som en fas, utan som en helt äkta upplevelse? Oavsett vad Kropp & Knopp tyckte om saken.

Men jag föredrar ändå tonen man har inför förpubertala färskingar mot hur vuxna sexrådgivare bemöter vuxna med sexfrågor. Kanske för Kropp & Knopp frågornas ofta okomplicerade natur. Är alla snoppar raka? Kan bröst vara olika stora?

Svaren fanns där och jag fick iallafall lära mig att allt är normalt. Det stämmer ännu, fast nu vänder jag på det och säger att inget är normalt. Spelar det någon roll?

Gustav Almestad