Bostäderna – en nyckel till problemen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-08

Malmös kommunala bostadsbolag om arbetet i Herrgården

Just nu pågår en intensiv debatt om hur vi ska motverka våldsamheter som drabbar förorter i Uppsala och Göteborg.

Hårdare tag från polisen är receptet enligt vissa debattörer.

Vårt arbete visar att stora vinster kan göras om vi satsar på att rusta upp lägenheter och bostadsområden, så människorna som bor där kan känna sig trygga och stolta.

Vi har erfarenhet från arbetet med området Herrgården, som är en del av den i medierna snudd på mytomspunna stadsdelen Rosengård i Malmö.

Herrgården har länge varit en plats med hög arbetslöshet, trångboddhet, eftersatt underhåll av fastigheterna, många barn och segregation.

Att bo många , till exempel tio personer i en trea, innebär inte bara att det är platsbrist för de boende. Med fyra, fem eller flera syskon per rum är det inte lätt att hitta en lugn vrå för studier. Det medför också ett extremt stort slitage på lägenheten, framför allt på kök och badrum. När man duschar ofta i ett badrum hinner det aldrig torka upp.

Detta leder så småningom till mögel och fuktskador.

Genom åren har det satsats miljoner på sociala insatser i Rosengård och då speciellt i Herrgården. Många av projekten har varit bra när de har varit i gång, men när projektpengarna har tagit slut har insatserna runnit ut i sanden. Det har gång på gång lett till besvikelse och hopplöshet hos många Herrgårdsbor.

Så såg det ut när MKB Fastighets AB tog över 300 av 1 400 lägenheter på Herrgården, efter att Malmö stad utnyttjat sin förköpsrätt och transporterat köpet till MKB.

Det har gått nästan tre år och mycket har hänt i hus och på gårdar.

Den övergripande strategin har varit: Från ord till handling. Inte en enda sak har genomförts utan att de boende har medverkat i varje steg.

Personalen gjorde 300 hembesök hos alla boende. Besöken hade ett enda syfte – att lära känna varandra.

Det är viktigt att förmedla att MKB menar allvar och satsar långsiktigt, så att man vågar etablera och tro på en ömsesidig relation. De sex personer som inledningsvis arbetade på Herrgården var handplockade ur bolagets organisation för att de hade en gedigen erfarenhet och kunskap om liknande förvaltning och inte minst ett stort hjärta. Numera har de sex blivit fyra, som verkligen är Magnus, Mats, Ahmad och Magnus med alla boende.

Varje social insats har följts av en fysisk och omvänt. Till exempel när trapporna skulle målas. Då gick personalen runt trappvis och frågade alla familjer vilket färgförslag de tyckte bäst om. Det förslag som fick flest röster vann. Samtidigt berättade man om hur viktigt det är att vara rädd om sin trappa och hur MKB och de boende tillsammans kan bevara den hel, fin och ren.

Varje trapphus har fått sin egen ungdomsvärd – en tjej eller kille som ansvarar för sin trappa. Vi har också byggt om gårdarna. Även detta har varit en process som först byggt på en social insats, workshops med alla boende, för att sedan resultera i en fysisk ombyggnad.

Bolaget har också framgångsrikt genomfört en strategi för att minska trångboddheten, som har gått ut på att varje ledig lägenhet har tilldelats en trångbodd familj. Ytterligare en insats för att avlasta trångboddheten är att MKB erbjuder läxhjälp fem dagar i veckan tillsammans med stadsdelen och Rädda barnen.

Varför gör vi detta? Mångårig erfarenhet har lärt oss att det på lång sikt lönar sig att ha välskötta hus och gårdar där de boende trivs och mår bra. Det ger också på sikt ökade fastighetsvärden. Redan märks en betydande minskning av kostnaderna för vandalisering, klotter och bränder. Men det bästa betyget var när de boende mitt under brinnande kravaller gick ner och försvarade sina gårdar mot de som ville förstöra. Det om något är ett kvitto på att man kommer långt med förebyggande sociala insatser.

Anna Heide