Rätten till nattis är rätten till ett eget liv
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-17
I kväll lämnar tusentals föräldrar sina barn och deras gosedjur, nappar och snuttisfiltar på nattis. Medan barnen borstar tänderna och gör sig klara för natten går föräldrarna till jobbet. Många av dessa föräldrar är ensamstående mammor som jobbar i vården, i handeln eller inom industrin. Nattis är en förutsättning för att de ska kunna arbeta och försörja sig själva och sina barn.
Med en regering som pratar om vikten av att så många som möjligt arbetar skulle man kunna tro att nattis framtid är tryggad. Men så är inte fallet. Om utbildningsminister Jan Björklund får som han vill har de anställda på landets alla nattis snart läst sin sista godnattsaga. I den tjocka lunta på mer än tusen sidor som är regeringens förslag till ny skollag har utbildningsministern gömt ett förslag som kan rasera tillvaron för de tusentals föräldrar som är beroende av nattis. Om regeringens förslag blir verklighet ska kommunerna inte längre erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
Det var länge sedan Sverige var ett land där affärerna stängde klockan sex och man inte kunde gå på bio på söndagar. I dagens Sverige, där krogar har öppet halva natten och bensinmackar hela, förväntas vi som jobbar vara flexibla. För trettio år sedan arbetade var fjärde kvinna med LO-yrke på obekväm arbetstid. Idag gör varannan det.
När arbetslivet blir alltmer flexibelt måste också barnomsorgen bli det. Trots det erbjuder idag mindre än varannan kommun barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Och sedan regeringsrätten för ett par år sedan slog fast att dagens lag inte tvingar kommunerna att erbjuda nattis har flera kommuner stängt dem. Det är en utveckling som accelererar nu när krisen tvingar kommunerna att spara pengar.
När Stenungsund stänger sitt nattis tvingas Catharinas son Alexander turnera runt mellan fem olika sängar och Catharina oroar sig för att han inte ska veta var han är när han vaknar. När nattis i Hofors stängs kan Susanna tvingas säga upp sig från jobbet som bagare. Och efter Oskarhamns kommuns beslut att stänga nattis vet inte Mats om han kan behålla skiftjobbet på stadens batterifabrik.
För Catharinas, Alexanders, Susannas och Mats skull behöver vi en ny skollag som slår fast att kommunerna har skyldighet att erbjuda barnomsorg på de tider föräldrarna arbetar.
Sverige är ett av de länder i världen där flest kvinnor arbetar utanför hemmet. Det är en stor del av förklaringen till att vi lever i ett relativt välmående och jämställt land. Om vi tillåter att den moderatledda regeringen monterar ned vår gemensamma barnomsorg så godtar vi att de raserar grunden för både välstånd och jämställdhet. Då är vi på väg tillbaka till ett samhälle där kvinnor inte kan försörja sig själva och därmed inte heller har makten att bestämma över sitt eget liv.
Nattis behövs om Sverige även i framtiden ska vara ett land med en konkurrenskraftig exportindustri. Nattis behövs om någon ska komma till undsättning när gamla mamma larmar hemtjänsten mitt i natten. Och nattis behövs för alla ensamstående mammor som aldrig kommer att ha råd med en egen barnflicka.
I dagens kris måste vi göra allt för att hindra att arbetslösheten ökar. Vi har helt enkelt inte råd att göra det svårare för människor att jobba och försörja sig. Vi behöver bra barnomsorg både på dagen och natten så att fler kan jobba. Det tjänar vi alla på. Välfärd ger jobb. Och jobb ger välfärd.
Än är det inte för sent att stoppa Jan Björklunds försök att stänga nattis. Nu ska regeringens förslag till ny skollag ut på remiss. Och det blir inte verklighet förrän tidigast efter nästa val. Och inte ens då om vi i valet ser till att rösta fram en regering som vill bygga upp vår gemensamma välfärd istället för att riva ned den.
Rossana Dinamarca, tvåbarnsmamma och riksdagsledamot Vänsterpartiet