Piratpartiet tar avstånd från hot

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-07

Anna Troberg: Men jag fördömer alla hot – det gör inte Dick Harrison

Anna Troberg, 35 år, Järfälla, författare och andre vice ordförande i Piratpartiet.

Dick Harrisons sambo, Katarina Lindbergh, är upprörd över att Dick har fått hotfulla mejl från pirater. Det har hon all anledning att vara. Det är infantilt och idiotiskt att ägna sig åt hot av alla de slag. Det är det vare sig det är pirater eller välbetalda Hollywood-bolag som låter sina advokater leverera hoten. Tyvärr är det så att en viss andel av befolkningen är ägg och de dyker förr eller senare upp på alla sidor i alla debatter. Det är bara att beklaga.

Jag och flera andra ledande piratpartister har flera gånger skrivit och fördömt alla former av hot och otrevligheter. Piratpartiet accepterar under inga omständigheter hot i någon form. Alla har rätt att tycka vad de vill utan att utsättas för hot. Det vet alla våra 43 000 medlemmar. Om någon av dem väljer att ägna sig åt att hota våra meningsmotståndare, så gör de det helt utan vårt goda minne.

Jag blir därför upprörd när Lindbergh försöker plocka billiga poänger på att skriva att Harrison minsann drabbats av hot efter att han deltagit i två tv-debatter mot representanter för Piratpartiet. Jag var en av dem som debatterade mot Harrison. I den debatten drog han glatt alla pirater över en kam och kallade oss alla för en “kriminell pöbel”. Det är ett påstående som jag har all anledning att bli förolämpad av. Hur skulle jag inte kunna bli det? Jag skulle dock aldrig hota Harrison för det och det skulle 99,9% av alla andra pirater inte heller göra.

När vi gick ut ur tv-studion berättade jag för Harrison att jag också får en hel del mer eller mindre hotfulla mejl och kommentarer från meningsmotståndare, alltså från folk som står i Harrisons ringhörna. Jag har blivit hackad hårt i bröstet med ett hetsigt pekfinger tillhörande en full förläggare som ropade “tjuv” efter mig på en annars mycket trevlig fest. Det var minst sagt olustigt, speciellt med tanke på att mannen ifråga är en halvmeter längre än jag och utnyttjade hela sin längd i ett försök att få mig att känna mig så liten som möjligt. Främlingar har meddelat mig att sådana som jag “borde spärras in” alternativt “skjutas”, att jag är en “lallande idiot” och nu senast att jag tydligen är “ett tjuvaluder”. Det där sista var ju ganska kreativt, men det är naturligtvis inte roligt att få den typen av mejl.

Men, vad tyckte då Harrison om att jag också får hot av olika slag? Han tyckte inte att detta kunde jämföras med de hot han får ta emot. Han drabbas tydligen hårdare av hot än vad jag gör. Jag får tydligen skylla mig själv. Jag är ju trots allt en del av den “kriminella pöbeln”. Sådana som jag får helt enkelt tåla lite stryk för det är vårt eget fel.

Harrisons inställning är intressant. Om man tycker “rätt” (så som han), så är man ett större offer, och får samtidigt ett frikort så att man kan bete sig precis hur som helst. Tycker man “fel” (så som jag), så får man minsann skylla sig själv om man får hot, man får dessutom per automatik ta på sig skulden för alla andras missgärningar.

Enligt en sådan haltande logik skulle det alltså vara Harrisons fel att det finns folk som delar hans åsikter och tråkigt nog väljer att uttrycka dem till mig genom hot. Men vänta nu… Inte kan det väl vara Harrisons fel att någon väljer att mejla eller ringa mig och vara allmänt hotfull? Nej, just det. Det ÄR faktiskt inte alls Harrisons fel. Lika lite som det är mitt eller Piratpartiets fel om någon beter sig som ett svin och hotar Harrison.

Kanske är det detta som skiljer mig och Harrison åt. Jag inser att det tyvärr finns idioter i alla läger, även i mitt. Harrison lever i ett lalaland där det är helt i sin ordning att hota vissa, men inte andra. Men där har Harrison fel. Det är ALLTID fel att använda hot för att få sin vilja igenom. Ett slag som vinns genom hot är ett förlorat slag. Man kanske har vunnit något man ville ha, men man har förlorat sig själv på vägen.

Det är olyckligt att fildelningsdebatten blivit så hätsk. Jag är övertygad om att det bästa vi alla kan göra är att fokusera på sakfrågan, hålla debatten på en sansad nivå och därmed föregå med gott exempel.

Anna Troberg, författare och andre vice ordförande i Piratpartiet