Pirate Bay-domaren – jävig eller inte?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-29
Gunnar Bergholtz: Själva frågan är nog för att skada förtroendet för rättsväsendet
Tagna var för sig är medlemskapet som domare Tomas Norström har i Upphovsrättsföreningen och styrelseposten i Svenska föreningen för Industriellt Rättsskydd, knappast jävsgrundande.
Men när det gäller helheten kan fråga ställas: det är kanske inte tillräckligt att domstolen skipar rättvisa? Det måste också synas att rättvisa skipas, skriver Gunnar Bergholtz.
Alla västerländska rättsstater har som sina viktigaste grundsatser att domstolarna skall vara självständiga och endast bundna av lagen och andra juridiska regler. Domstolarnas rättegångar ska också vara opartiska och sakliga. Jävsreglerna går tillbaka långt i historien och formulerades på latin: ingen är domare i egen sak. Denna maxim gällde dock långt utöver ordalydelsen. I främst engelsk rätt ingår regeln om opartiskhet i vad som kallas ”Natural Justice”, det vill säga naturlig eller till och med instinktiv rättvisa. I ett engelskt rättsfall formulerades jävsregeln träffande: Det är inte tillräckligt att domstolen skipar rättvisa. Det måste komma till synes att rättvisa skipas. Även om domaren dömer aldrig så opartiskt får någon skugga inte falla på domstolen.
Hos oss regleras jävsfrågor - förutom generellt i grundlagens krav på opartiskhet – mera konkret i rättegångsbalken och Europakonventionen. Det sägs att samma bedömning görs enligt dessa två regelsystem, men den saken är inte självklar. Europadomstolen har fällt Sverige i ett par fall. Reglerna om jäv gäller i förhållande till part – alltså inte direkt partens ombud. Förutom flera regler om domarens släktskap med part i målet och frågor om domaren har intresse av utgången i målet finns en regel som gäller så kallat delikatessjäv. Domaren är jävig om ”särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. Här samlar lagen upp sådana känsliga frågor som inte direkt låter sig fångas i lagtext.
Enligt uppgifter som framkommit i media skulle följande vara av betydelse för jävsfrågan i Pirate Bay-målet. Domaren i målet är ledamot av Upphovsrättsföreningen och styrelseledamot i Svenska föreningen för Industriellt Rättsskydd, som i ett remissvar skulle ha behandlat någon fråga av direkt betydelse i målet. Det har också påståtts att en partsorganisation bidrar till finansieringen av en av dessa två föreningar. Han har uppdrag i Stiftelsen.se, där också ett av ombuden i målet har uppdrag. Han har slutligen också suttit i en skiljenämnd – en slags privatfinansierad domstol – tillsammans med ett av ombuden i Pirate Bay–målet.
Frågan om Stiftelsen.se och skiljemannauppdraget är lätta att besvara. Domare kan enligt de etiska rekommendationer som finns vara ordförande i skiljenämnd, men bör inte vara partsvald skiljeman. I en sådan domstol väljer nämligen de tvistande parterna var sin domare som i sin tur utser ordföranden. Att domaren i skiljenämnden haft en meddomare som är ombud i Pirate Bay–målet och i övrigt haft föreningsumgänge med jurister, som representerar part i målet, är inte jävsgrundande. Som sagt gäller jäv i första hand i förhållande till part i målet och inte direkt partens ombud. De två föreningarna företräder inte partintressen i målet utan sysslar väl närmast med diskussion och utveckling av sina respektive rättsområden. I sig är medlemskap knappast jävsgrundande.
Frågan blir känsligare om en partsorganisation bidrar till finansieringen av en sådan förening. Slutligen skulle domaren ha deltagit i remissyttrande från en av föreningarna, kanske som förberedelse eller liknande för ett kommande lagförslag. Här dyker en helt annan fråga upp. Visar remissvaret att domaren tagit ställning till en fråga som är av direkt betydelse för utgången i Pirate Bay-målet? En domares offentligt deklarerade förhandsinställning till en fråga, som dyker upp i ett mål, är ett mycket omdiskuterat problem, som också varit uppe i Europadomtolen. Förhåller det sig verkligen så, att remissvaret hade direkt betydelse för behandlingen av någon rättsfråga i Pirate Bay-målet blir det hela känsligare.
Tagna var för sig är förhållandena ovan knappast jävsgrundande, men när det gäller helheten kan fråga ställas: is justice seen to be done? Svaret blir nog att vi får se eller som en debattör sagt att det är ”hugget som stucket” vilken utgång det blir. En domare som funderar över jäv, brukar för att undvika problem vara mycket försiktig och vid tvekan avsäga sig målet för att slippa diskussioner och också rådfråga kollegor. Rättegångsbalken reglerar också förhållandet så, att domaren vid tvekan tar upp frågan med parterna vid rättegångens början. Om då part gör en formell jävsinvändning, inkallas andra domare i domstolen för att avgöra frågan. Anser dessa domare att jäv inte föreligger, fortsätter rättegången. I annat fall avträder den ursprunglige domaren. Det måste sägas vara olyckligt att en sådan prövning inte skedde i detta fall.
I ett mål som Pirate Bay är tingsrätten väl närmast en transportsträcka till hovrätten och högsta domstolen och jävsfrågan då endast en förpostfäktning i kampen. Emellertid är, som sagts i media, hela frågeställningen tyvärr skadlig för förtroendet för rättsväsendet.
Gunnar Bergholtz