FULA TRICK
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-15
Janne Näsström om hur tv-giganterna kommer undan när de snor från trollkarlarna
Striden om upphovsrätt handlar inte enbart om nedladdning av film och musik från internet. Striden handlar också hur stora organisationer bryter motlagen och stjäl från enskilda kreatörer, nu senast i Kanal5:s programserie om trolleri, där trollkarlars trick avslöjas inför kameran, skriver trollkarlen Janne Näsström.
Under vintern sände Kanal 5 en programserie där en maskerad person avslöjar hemligheter bakom trolleri. Serien är ett exempel på hur storföretag bryter mot lagen om upphovsrätt i syfte att tjäna pengar på enskilda kreatörers verk.
Sveriges trolleriföreningar har omkring 600 medlemmar. Jag är en av dem. För flertalet av oss är det en hobby. Det finns ingen särskild lagstiftning som skyddar trolleri. Däremot är trollerieffekter i likhet med andra konstnärliga verk av inte helt banal art skyddade av lagen om upphovsrätt. Skyddet är automatiskt och innan verket offentliggörs måste rättighetsinnehavaren lämna sitt tillstånd.
Lagen om upphovsrätt handlar inte om grundforskning eller patenterbara konstruktioner. Det är inte heller en lag om god smak eller finkultur. Lagens syfte är att skydda kreativa människor, så att deras verk inte utnyttjas för andras vinning.
Producenter och tv-bolag har i detta fall underlåtit att inhämta tillstånd. I stället har intrången använts för att skapa publicitet. Metoden utvecklades av tv-bolaget Fox Network, som producerade en tidigare serie på samma tema, och har återanvänts av systerbolaget MyNetwork som står bakom vinterns serie. Båda bolagen ägs av mediemagnaten Rupert Murdoch, en av världens rikaste personer.
Tv-bolagen gick noggrant tillväga i urvalet av trick. Flera är hundra år och äldre, metoderna förlegade och upphovsmännen betryggande döda. De moderna trick som avslöjas har fattiga upphovsmän. Trick med rika upphovsmän utgick eller också har andra metoder skapats, som bara fungerar inför en tv-kamera.
I USA försökte en av de drabbade upphovsmännen stämma tv-bolaget. Det går inte att vinna mot en av världens tjockaste plånböcker i ett civilrättsligt mål. Andra upphovsmän lockades att gråta ut i tidningar och i tv-soffor. Det mediala tumultet drog rekordpublik till programmet. Enskilda avsnitt fick bland de högsta tittarsiffrorna i Fox Networks historia vilket gav stora reklamintäkter.
När programserien exporterades sattes pr-metoden att hetsa trolleriets vänner i system. Innan Kanal 5 började sända vinterns serie kontaktades landets identifierbara trolleriutövare av journalister som efterhörde om herr trollkarl ämnade stämma Kanal 5 eller kände ett behov att gråta ut. Det är inte särskilt svårt att räkna ut varifrån den idén kom.
Pr-tricket är sedan länge avslöjat. Trollkarlarna ville inte spela med. Storyn sprack.
Det inträffade har principiellt intresse långt utanför trolleriets värld. De stora medieföretagen, musikindustrin och programvarubolagen lobbar framgångsrikt för allt hårdare immaterialrättsliga lagar och regler. Deras argument om den enskilde upphovsmannens utsatthet har vunnit gehör hos beslutsfattarna. Det senaste exemplet är IPRED-lagen som ger företagen möjlighet att avslöja och lagföra enskilda personer som olagligt tillskansar sig upphovsrättsligt skyddat material på nätet.
Kanal 5 och dess ägare, tyska börskoncernen ProSiebenSat1 Media AG, är beroende av en väl fungerande immaterialrätt för sin fortlevnad. De har fått ett stort förtroende av lagstiftaren och borde anstränga sig att själva följa lagarna.
IPRED och annan lagstiftning ger stora organisationer ett allt starkare skydd mot enskilda människor. Det finns anledning att se över skyddet för enskilda kreatörer mot stora organisationer.
Janne Näsström