Rädda de estetiska ämnena!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-14

Kulturpersoner: Nytt utredningsförslag slår mot estetiska ämnen i skolan

Bild och musik har alltid varit en självklarhet i vårt skolsystem.

FN:s barnkonvention slår också fast alla barns rätt till kultur. Men i förslaget till framtidens gymnasieskola är estetiska ämnen inte längre obligatoriska – utan att utredaren ens gjort en analys, skriver flera kända kulturpersoner.

Nu ifrågasätts de estetiska ämnena i gymnasieskolan. Men om föräldrarna fick bestämma skulle de estetiska ämnena vara obligatoriska även i fortsättningen.

”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker.” Så uttryckte sig den kände möbelformgivaren Carl Malmsten. Precis så är det. Vår skola arbetar med alla sinnen och uttrycksformer för att stimulera lärande och ökade kunskaper.

Nu talar mycket för att regeringen vill beröva gymnasieeleverna deras självklara rätt till estetiska ämnen som bild, musik, dans och drama. Det här, menar vi, kommer att få konsekvenser för både Sveriges och enskilda elevers utveckling.

I förslaget om hur framtidens gymnasieskola ska se ut föreslår utredaren att estetisk verksamhet, som är ett kärnämne i dagens gymnasieskola, framöver enbart ska vara en valbar kurs. Någon analys av varför estetiskt lärande inte borde finnas med bland de gymnasiegemensamma ämnena är inte gjord. Senare i vår ska regeringen lägga förslag till riksdagen i frågan och vi befarar att man går på utredarens linje. Det vore ett exempel på att kulturen och den estetiska verksamheten i allt för hög utsträckning får stå tillbaka i svensk skola.

I en nyligen genomförd under­sökning (Synovate, november 2008) ställde Lärarförbundet frågan till föräldrar om de vill att estetisk verksamhet ska vara fortsatt obligatoriskt i gymnasieskolan. Resultaten talar för sig själva. Hela 50 procent av föräldrarna tar aktivt ställning för att de estetiska ämnena ska vara kvar även i framtidens gymnasieskola, medan endast 24 procent inte anser det nödvändigt. Regering och riksdag saknar alltså stöd hos Sveriges föräldrar om man genomför förslaget. Varför är det då så viktigt att den estetiska verksamheten är levande genom hela skolan?

Om vi gör en kort historisk tillbakablick kan vi konstatera att sång och teckning var ämnen som tidigt fanns med i folkskolans läroplan.

I läroverket var teckning och musik självklara som en del av den bildning en student måste ha med sig ut i livet.

Vi lever i en tid när det blir allt viktigare att kunna hantera och tolka stora mängder av information och bilder. Hög estetisk och även kommunikativ kompetens kommer att vara bland de allra viktigaste kvalifikationerna på framtidens arbetsmarknad, oavsett om man ska bli läkare, lärare, artist, ekonom eller konstnär. Det är med andra ord en konkurrensfaktor för Sverige att ha gott om unga människor som behärskar olika uttrycksformer och som är självständiga.

Kultursektorn växer snabbare än andra sektorer. Det slog EU fast i en rapport på området 2006. Kultursektorn i Sverige sysselsätter 3,5 procent av arbetskraften (2005) jämfört med EU-genomsnittet på 2,4 procent.

Inom EU har man enats om att ”kulturell medvetenhet” och ”kulturella uttrycksformer” är en av åtta nyckelkompetenser alla medborgare bör ha. Konsten och kulturen berör alla på något sätt. Den väcker känslor, den väcker tankar, den engagerar och den skapar debatt. Den är viktig i ett demokratiskt samhälle.

Inom de estetiska ämnena utmanas människors musikaliska, kroppsliga, rumsliga och språkliga intelligens, vilket har visat sig främja även goda resultat i de teoretiska ämnena.

Vi är glada över regeringens ambitioner när det gäller kultursatsningen Skapande skola. Det är viktigt att alla barn och ungdomar redan tidigt får ta del av både teater, musik och författarbesök. Därför borde satsningen omfatta alla årskurser och inte endast grundskolans senare år. Amelie, 18 år, sa i Svenska Dagbladet tidigare i höstas att hon nog skulle välja bort estetiska ämnen till förmån för teoretiska om de inte var obligatoriska, men säger samtidigt: ”Jag tror det ger sämre resultat att vara utan det estetiska.”

I valet mellan att välja ett ämne som ger poäng och större möjligheter att studera vidare, och ett som inte gör det, får de estetiska ämnena stryka på foten. Det är precis det som riskerar att hända om förslaget att göra estetiska ämnen valbara går igenom.

Vi vänder oss därför till regering och riksdag med följande uppmaningar: Tänk långsiktigt. Tänk på att de estetiska ämnena alltid varit en självklarhet i vårt skolsystem, och att det funnits goda skäl till det. Tänk på vad som skapar tillväxt – både för enskilda individer och för hela Sverige. Det är inte för inte som alla barns rätt till kultur slås fast i FN:s barnkonvention.

Tilde Björfors
Tomas Bolme
Sven Nordqvist
Helen Sjöholm
Eva-Lis Sirén