Hellre avkopplad än uppkopplad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-07
Sven Karlsson: Det finns en digital klyfta – som får sociala konsekvenser
Allt mer utgår från att du har tillgång till internet, men cirka två miljoner (!) svenskar befinner sig utanför det så kallade internetsamhället. Det är inte enbart ett tillgänglighets- och ekonomiskt problem, det är också ett demokratiskt problem.
Jag går aldrig in på www … hellre på Ica och Coop, och hårddisken finns enbart på diskbänken. Men jag finner faktiskt ett värde i att få slippa all denna ”fantastiska” men också stressframkallande digitala teknik, skriver Sven Karlsson.
”Vill du vara med i vår tävling? Gå in på www… Mer info får du på www… Anmälan sker på mejladress … Boka via nätet så får du 100 kronor rabatt…”
Känns det igen? Allt mer utgår från att du har tillgång till dator och internet. I alla sammanhang förutsätts att du är just dator- och internetanvändare. Att alla gladeligen och absolut självklart anammat den ”nya” tekniken. Det är jobbigt att alltid bli misstänkliggjord om man säger att, nej jag har inte internet.
Jag förnekar inte internets möjligheter och positiva sidor, men vill ha respekt för mitt val. Detta ställningstagande ska inte utestänga, försvåra och komplicera min vardag.
Under ytan ligger en slags latent anklagelse. Du får skylla dig själv om du ”blivit kvar på perrongen” (och missat det smarta elektronikhöghastighetståget). Internet verkar ha blivit en religion, något man tillber.
Förr var ordet ”valfrihet” ett honnörsord. Men i it-samhället existerar det inte. Ty det finns en politisk samstämmighet att bygga ut detta informationssystem – och därmed marginalisera andra informationskällor.
Samtidigt finns det 100?000-tals människor i Sverige som inte vill (eller kan) vara delaktiga. Skälen varierar. Från okunskap och ointresse till bristande behov och motivation. Kostnadsfaktorn finns där också. Men oavsett vilket, förtjänar dessa människor respekt för sin hållning och sitt beslut. För egen del baseras mitt avståndstagande bland annat på ointresse, ideologiska skäl samt inget genuint behov. Till det kommer beroendeskapandet och tidsaspekten.
Jag lever ”lycklig” (nåja) utan dator, internet, bredband, laptop, e-mejl, blogg, mobil och bil. Jag går aldrig in på www. Hellre på Ica och Coop. Hårddisken finns enbart på diskbänken och jag intresserar mig mer för atmosfären än bloggosfären. Jag får väl finna mig i att bli klassad som bakåtsträvare, gammaldags och konservativ. Men jag finner faktiskt ett värde i att få slippa all denna ”fantastiska” men också stressframkallande digitala teknik. Mottot ”hellre avkopplad än uppkopplad” kanske inte är så dumt!
Nyligen presenterades den årliga rapporten ”Svenskarna och internet”, utgiven av World Internet Institute. Den ger en intressant spegling av internetsamhället.
Trots en ökad spridning, visar undersökningen att 28 procent – eller cirka två miljoner (!) svenskar befinner sig utanför det så kallade internetsamhället. Det är en anmärkningsvärd siffra.
Utanförskapet finns i alla åldersgrupper, men främst bland dem över 55 år. Bristande intresse är största anledningen (35 procent). Således är det en myt att bara pensionärer avstår från internetanvändning. Endast var fjärde användare anser att internet ”gjort världen till en bättre plats att leva på”. Och 62 procent anser att det behövs regler och kontroll.
Det finns en digital klyfta i Sverige, som får sociala konsekvenser. Människor känner sig – och blir, de facto – exkluderade från viktiga delar av samhällslivet. Vad som resulterar i icke-delaktighet i kombination med att det ofta saknas alternativ, gör att det också är ett demokratiskt problem.
Var vänder man sig som enskild och drabbad? DO? Jämo? Juristjourer? Diskrimineringsbyrån? Kanske behövs det en ny instans, som ska verka för att enskilda inte drabbas av it-erans diskriminerande avigsidor. Under trycket av en förhärskande ”it-norm”, riskerar de som valt att stå utanför en sämre välfärd.
Jag tror inte på den kollektiva tvångsavslutningens metod, och blir det en lag i Sverige om enskilt datorinnehav, ska jag gärna bli den förste att bryta mot denna lag!
Det behövs ett nytt tänkande och fokus bort från glorifieringen av it-samhället till en mer nyanserad syn. Det måste bli ett slut med de strukturella orättvisorna! Det vore både uppfriskande och välgörande med en samlad ”motrörelse” mitt i it-paradiset Sverige. Om ingen annan tillvaratar våra intressen, måste vi göra det själva.
Sven Karlsson