Stenkastning mot högerextremister ingen lösning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-05
Nyamko Sabuni om Salemdemonstrationen
I söndags, på Karl den XII:s dödsdag, inledde högerextremister sin marsch i Stockholm några hundra meter från min bostad. Imorgon äger den årliga Salemdemonstrationen rum, där kravallrustade poliser tvingas till beredskap för våldsamma sammandrabbningar. Man behöver inte vara född i ett annat land för att känna obehag när främlingsfientliga krafter paraderar på gator och torg. Det finns få saker som strider så starkt mot min liberala och humanistiska samhällssyn som när människor döms utifrån sitt ursprung, sin religion, hudfärg eller sexuella läggning.
Vad säger egentligen drabbningarna mellan högerextremister och så kallade autonoma grupper om vårt samhälle idag? En tanke som slår mig är att detta delvis är ett resultat av det utanförskap som tillåtits växa. Ett ekonomiskt och socialt utanförskap som också innebär att stora delar av befolkningen inte deltar i det demokratiska samtalet. Ett utanförskap som får extrema grupper till både höger och vänster att ifrågasätta globaliseringen och utvecklingen. Där de till höger drömmer sig tillbaka till folkhemsnostalgi och den andra sidan tror sig kunna förbättra världen genom att kasta sten.
Främlingsfientligheten hotar idén om ett modernt Sverige som präglas av öppenhet, tolerans, mångfald och allas lika rättigheter. Samtidigt är de våldsamma reaktionerna från vissa vänsterextrema grupper inte bara kontraproduktiva, utan dessutom djupt odemokratiska.
Vi har upprepande gånger sett hur så kallade antirasistiska demonstranter attackerar polisen med gatstenar och vandaliserar butiker och bilar, under förevändningen att det skulle utgöra motstånd mot rasism. Det är problematiskt när en grupp anser sig ha tolkningsföreträde om vad som är rätt och fel och utifrån detta legitimerar för sig själva att stå utanför det demokratiska samhällets spelregler. Varje stenkastande antirasist uppfyller högerextremisternas önskan om att provocera fram våld mot sig själva, vilket framställer dem som fredliga martyrer. Att gäng med ambitioner att skada polisen med gatstenar blir talespersoner för antirasismrörelsen är inte acceptabelt. Det är vi som tror på kraften i det demokratiska samtalet som måste föra talan mot rasisterna.
Det är viktigt att samhället ställer upp med förebyggande åtgärder som förhindrar rekrytering och möjliggör avhopp från extrema rörelser, utöver de brottsbekämpande och rättsvårdande verksamheterna.
I dess kamp mot utanförskap har regeringen prioriterat arbetsskapande åtgärder. Min uppfattning är att det inte räcker att arbeta enbart för ekonomisk sammanhållning. Lika viktigt är att ställa sig frågan vilket som är kittet som håller samman ett mångetniskt och mångkulturellt samhälle. När vi inte längre delar historia, religion och kultur måste vi ha andra värden som håller oss samman. En dialog om den gemensamma värdegrunden - demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet - är därför nödvändig i en tid när fler och fler verkar förlorat insikten om det egna ansvaret i en rättsstat.
Regeringen stimulerar arbetet med dialoger kring demokrati och mänskliga rättigheter, med fokus på de som vanligtvis inte deltar i det offentliga samtalet. En hemsida, dialogvärdegrund.nu har lanserats. Över hundra organisationer samlades nyligen för en tvådagarskonferens med idéutbyten, workshops och föreläsningar kring lokalt och vardagsnära demokratiarbete.
En bred dialog kring våra gemensamma rättigheter och skyldigheter kan stärka vår demokrati. De våldsamma politiska rörelserna riskerar att hota dess grundvalar. Jag önskar att motståndet mot de främlingsfientliga krafterna tar avstånd från våld och har som mål att Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle präglat av mångfald och respekt för individens grundläggande fri- och rättigheter.
Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister