Därför sänder vi Halal-tv

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-16

SVT-ansvariga: Reaktionerna visar att vi har riktat ljuset mot en varböld

SVT:s programserie Halal-tv har väckt en omfattande debatt och den är fortsatt intensiv nu när två av de åtta programmen sänts. Vi tror att det säger en del om tillståndet i Sverige och att det i sig kan visa sig vara ett bra argument för att vi låtit göra Halal-tv.

SVT har fått kritik från två håll: från ”svenskar” som vägrar se att Sverige 2008 ser ut som det gör, och från muslimska grupper i Sverige som känner sig felaktigt representerade av kvinnorna i Halal-tv. Men vi gör inte anspråk på att ha utsett tre kvinnor som ska representera alla Sveriges muslimer. Så här ser EN del av den svenska verkligheten ut.

Varför skulle avsikten vara att just dessa tre skulle representera alla muslimer eller de varierande trosuppfattningarna anknutna till islam i Sverige? Varför finns denna förväntan? Förmodligen för att SVT i alltför liten omfattning låtit minoritetsgrupper komma till tals i utbudet. Något vi säkert förtjänar kritik för. Vi arbetar aktivt för att öka mångfalden i SVT:s utbud.

De senaste veckorna har vi mött reaktioner av typen ”blir det tre rasister som får ge sin bild av Sverige nästa gång?” och på samma tema har ordet rasister bytts ut mot kristna fundamentalister och så vidare. Vårt svar är enkelt: nej, varför det?

Reaktionerna visar att SVT har riktat ljuset mot en varböld. Intensiteten i och på sina ställen ren hätskhet i debatten ger i sin ynklighet en bild av Sverige hösten 2008. Vi får mejl och brev med ett innehåll så grovt och stinkande att vi förfäras, trots mångårig vana av reaktioner från svenska träskmarker.

Mycket av kritiken handlar om det faktum att de tre huvudrollsinnehavarna bär slöja. Vad de säger, vilka frågor de ställer och bilden av mod och styrka som de förmedlar verkar spela mindre roll.

En av kvinnorna beskylls för att stödja stening för otrohet. Varför respekteras inte hennes entydiga avståndstagande från ett uttalande hon fällde i en intervju 2003? Hon var då 18 år, ovan vid att pressas i media, och landade i en olycklig försvarsposition. Sen dess har hon tagit examen i svensk juridik och hon upprepar gång på gång bestämt att hon tar avstånd. Man kan fundera över vilka som egentligen har intresse av att pådyvla henne en annan åsikt?

SVT:s mångfaldsuppdrag, och kraven på att olika röster ska höras, måste utgå från en helhetsbeskrivning och kan omöjligt begränsas till att vid varje enskilt tillfälle täcka in hela buketten av uppfattningar, åsikter och nyanser.

Varför skulle inte SVT kunna släppa fram tre muslimska svenska kvinnor i ett program? Vad mer ska dessa tjejer inte få göra, vilka andra ska SVT undvika att exponera? SVT gör ständigt program där olika delar av det heterogena Sverige lyfts fram i syfte att skapa förståelse och helhet för vår komplexa samtid. Halal-tv finns i vår tablå efter ett medvetet journalistiskt och programpolitiskt beslut.

I Halal-tv tittar kvinnorna på det land som är deras precis lika mycket som det är vårt och ert. Det är unga, välutbildade svenska kvinnor formade av en bakgrund och ett liv i Sverige. Vårt syfte är att visa bilder av deras Sverige, av deras tankar och frågor om landet de lever och verkar i.

Vi gör det för att vi tror att det är nyttigt, roligt och viktigt för oss som inte i allt delar deras referensramar att få ta del av deras erfarenheter och reflexioner. Det här är inget spekulativt programbeslut utifrån tittarsiffror eller uppmärksamhetsvärde. Det är ett beslut grundat på vår fasta tro att det är en programserie med ett publicistiskt värde som hör hemma i public service.

Halal-tv är en tidsmarkör och debatten kring programserien är präglad av den tid vi är mitt i. Och precis där ska public service befinna sig. I det avseendet är Halal-tv en fortsättning på en lång public service-tradition.

Annie Wegelius, Robert Olsson