Provrörsbarn är lönsamma

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-01

Svensson & Hägglund: Statlig subventionerad hjälp mot barnlöshet borde vara självklar

Provrörsbefruktning är en klok investering för samhället med tanke på att barnen som föds växer upp, börjar jobba och betala skatt.

I det längre perspektivet skulle en subventionering av IVF-behandling inte kosta staten någonting – provrörsbarnen finansierar sig själva.

Det borde alltså vara en självklarhet att orättvisorna inom IVF-behandlingen avskaffas, skriver Anders Svensson och Leif Hägglund.

Nu kan det slås fast en gång för alla. Provrörsbarn är lönsamma! Varje provrörsbarn bidrar med 32,5 skattemiljoner till statskassan under sin levnad. Det borde alltså vara en självklarhet att orättvisorna inom IVF-behandling i Sverige avskaffas. Enhetliga nationella riktlinjer är ett måste.

Vi lever i en tid med ett rekordlågt barnafödande och en negativ befolkningstillväxt, i första hand beroende på att kvinnor generellt väljer att skaffa sitt första barn vid en högre ålder än tidigare.

När vi dessutom lever längre och längre står vi infört ett enormt problem med hur vi i framtiden ska finansiera sjukvård och pensioner.

Ökad invandring ger en bit av svaret på frågan. En rättvisare och generösare inställning till par som är ofrivilligt barnlösa borde vara en annan. Men så är inte fallet.

I dag diskrimineras tusentals par när det gäller möjligheten till IVF-behandling (provrörsbefruktning). Avgörande är i vilket landsting man råkar bo?…

?I vissa landsting diskvalificeras den som tidigare har barn från IVF-hjälp.

?I andra landsting har par med fertilitetsproblem rätt till en behandling, medan man i ett tredje landsting får två behandlingar.

?I slutänden visar det sig att hälften av alla barnlängtande par, helt eller delvis, bekostar behandlingarna själva.

?Förvirringen är stor och avsaknaden av enhetliga nationella riktlinjer skapar orättvisa.

Samtidigt väljer många politiker och myndighetspersoner att se den assisterade befruktningen som ett lyxproblem.

I en vetenskaplig artikel, som i dagarna publicerats i Scandinavian Journal of public health, visar vi att IVF-behandlingen tvärtom är en klok investering för samhället och inte en kostnad som många väljer att se det som i dag.

Det är hög tid att satsa på dem som vill men inte kan bli gravida. Bra metoder finns.

De hälsoekonomiska beräkningar som vi redovisar i vår artikel visar att ett provrörsbarn som föddes 2005, med en förväntad medellivslängd på 80 år, bidrar med 32,5 miljoner skattekronor till samhället.

Utöver detta finns naturligtvis en humanitär aspekt på IVF-behandlingen i form av den glädje som det så önskade barnet skänker.

En intressant aspekt är också att i vårt grannland Danmark görs dubbelt så många IVF-behandlingar per capita som i Sverige.

En utökad statlig finansiering, kopplad till nationella riktlinjer där de regionala orättvisorna försvinner, skulle utgöra en viktig markering när det gäller samhällets syn på barnlöshetsbehandling.

Det handlar om förhöjd livskvalitet för tusentals barnlösa par.

Det handlar också om att offensivt bidra till befolkningstillväxten och att Sverige på så sätt står bättre rustat inför framtiden.

Detta gäller inte minst nu när det är bevisat att provrörsbarnen i ett längre perspektiv inte är en samhällsekonomisk belastning utan att de faktiskt är ekonomiskt lönsamma.

Anders Svensson, Leif Hägglund