Barn leker hallick på nätet

Hallicken letar sina ”horor” på nattklubbar och uppmanas att anställa dem så fort som möjligt. ”En hora lever inte länge. Besök hororna så ofta som möjligt så att du får dina pengar för man vet aldrig när de får för sig att dö”, kan man läsa i manualen. Det här är ett datorspel som finns tillgängligt på internet. Spelet DeKrim är bara ett exempel på många spel som är direkt människofientliga. Det finns fler och betydligt grövre spel på internet.

Internet är ett oreglerat ”rum” som inte gör skillnad på barn och vuxna. Barn och ungdomar kan vistas fritt på nätet och de kan med lätthet hamna mitt i våldsförnedrande scenarier.

Ett stort problem är det otydliga ansvarsutkrävandet. Vem bär ansvaret för att barn och ungdomar skyddas mot olämpliga datorspel? Det måste införas tydligare regler för åldersgränser på onlinespel och ansvarsutkrävandet måste tydliggöras.

Just nu pågår en intressant domstolsförhandling. För första gången prövar en svensk domstol var gränsen går för våld i datorspel. JK har, efter att ha fått kännedom om spelet via media, åtalat en handlare för att ha sålt datorspel som skildrar en våldsam massaker på ett postkontor. Brottet rubriceras som ett yttrandefrihetsbrott då spelet innehåller olaga våldsskildring. Det är ett bra initiativ av JK.

Det är hög tid för ansvarsutkrävande i det laglösa land som datorspelsmarkanden är. I?dag får föräldrar och lärare i princip bära hela ansvaret för att barn och ungdomar ska skyddas mot grova och förnedrande datorspel. Det är inte rimligt att det endast ska handla om ett föräldraansvar.

I?dag är datorspelsbranschen självreglerande. Regleringen fungerar delvis. I?dag åldersmärks större delen av alla datorspel som säljs i butik. Sverige är ett föregångsland eftersom självregelringen har gått så långt att 90 procent av återförsäljarna inte säljer spel till minderåriga utan en förälders intyg. Föräldrarna är i?dag de som framför allt får driva på självregleringen. Genom protestlistor och bojkotter av varor kan man komma långt. En bransch som inte begränsas av lagen utan av konsumenten är mycket känslig för konsumentens behov. Branschen kan inte skylla på någon om opinionen är entydig och det gör företagen känsliga för konsumentens krav. Men datorspel är betydligt mer komplicerat att reglera på internet. Vem bär ansvaret för våldsförhärligande datorspel? Ofta läggs spelen ut på webbhotell utanför Sverige och är därmed nästan alltid utom räckhåll för svensk lag.

Enligt FN:s barnkonvention har vi en skyldighet att skydda barn och ungdomar. Datorspelsbranschens reglering bygger på frivillighet. I många fall fungerar den.

Tyvärr möts vi ofta av uppgivenhet.

Internet beskrivs som en värld som är omöjlig att kontrollera eftersom den är så stor och i ständig förändring. Visst, det stämmer nog. Men det är inte omöjligt att stifta internationella lagar som gör att vi kan utkräva ansvar. Se på miljölagstiftningen, som numera till stor del regleras på internationell nivå. Samma logik bör gälla för internet.

Vi måste snabba på processen, barn och ungdomar ska inte utsättas för inhumana och våldförhärligande datorspel.

Det är ett ansvar som vi vuxna måste ta. Det är inte branschen som ska sätta dagordningen.