Skärp er för FN

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-24

Ahlin, Eliasson & Orback: Regeringen måste bidra till att stärka världsorganisationen

FN-dagen ger oss anledning att peka på regeringens bristande engagemang för FN. Den talar sällan om FN och folkrätten som varit en hörnsten i svensk utrikespolitik. Regeringen har inte ens kunnat säga att kriget i Irak strider mot folkrätten. FN-byrån har upphört som självständig enhet inom UD och utrikesministern höll i år inte det traditionella talet i FN:s generalförsamling.

Sverige måste skärpa sin FN-politik. Det handlar om hur Sverige agerar självt, i samarbete med länder som de nordiska och som EU-medlem. Sverige måste öka sitt engagemang för FN:s angelägna reformering. Vi behöver en svensk FN-strategi.

Finanskrisen visar på behovet av att förbättra det internationella ekonomiska systemet. Globala hot mot vår säkerhet och inte minst klimatfrågorna tydliggör vikten av starkare multilaterala organisationer.

Förhoppningsvis har USA snart en president som visar starkare amerikanskt stöd för FN än vad George W Bush gjort.

Reformera säkerhetsrådet:

FN:s säkerhetsråd måste bättre återspegla hur världen ser ut i dag och bli mer effektivt. Vi vill utvidga säkerhetsrådet och dess arbete bör allt mer präglas av förhandlingar mellan de deltagande länderna. Om någon av de permanenta medlemmarna inlägger sitt veto ska det ses som ett misslyckande. Användandet av vetot måste inskränkas till ett minimum. Vi vill se ett system där det land som använt sitt veto avlägger en officiell motivering till generalförsamlingen.

Stärk de fredsbyggande åtgärderna:

Inrättandet av den fredsbyggande kommissionen har stärkt FN:s möjligheter att främja fredsprocesser och återuppbyggnadsarbete. En svensk FN-strategi bör utgå från detta och föreslå fler åtgärder som stärker FN:s fredsbyggande mekanismer. En sådan kan vara en internationell överenskommelse om en granskningskommission som efter konflikter kan undersöka orsaker till och händelser kring dessa.

Stärk FN:s förmåga till konflikthantering och fredsfrämjande insatser:

Ett långsiktigt fredsbevarande arbete måste bygga på insikten om att säkerhet och utveckling förutsätter varandra. Förebyggande arbete genom att stärka mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdomen är centralt. Men vi vill också stärka FN:s möjligheter att ingripa i fredsbevarande syfte. Det internationella regelverket måste stå starkt för att kunna bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, med respekt för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Vi vill också vitalisera arbetet för nedrustning och icke-spridning. Regionala organisationer spelar en allt starkare roll, folkrättsligt väl grundad i FN-stadgan (kap VIII). Det är positivt att EU har stärkt sin kris- och konflikthanteringsförmåga och ställer den till FN:s förfogande.

För alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkrättsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s säkerhetsråd ska alltid eftersträvas. Tyvärr kan säkerhetsrådet svika sitt ansvar för internationell fred och säkerhet på grund av att något av de permanenta medlemsländerna använder sin vetorätt. Vid extrema nödsituationer och där säkerhetsrådet är blockerat kan därför mandat från regionala organisationer i enlighet med FN-stadgans principer ge stöd till en fredsbevarande insats.

Utveckla skyldigheten att skydda:

Genom principen om skyldigheten att skydda har omvärlden nu ett ansvar att skydda människor när den egna staten inte förmår eller vill ta det ansvaret. Principen innebär början till en förnyelse av folkrätten men är ännu inte tillräckligt starkt förankrad för att FN ska kunna leva upp sitt ansvar när mänskliga rättigheter kränks grovt och etnisk rensning och folkmord hotar.

För att FN ska kunna möta de krav som måste ställas på en internationell rättsordning är det nödvändigt att stärka världsorganisationen på en rad områden.  En svensk framåtsyftande och dynamisk FN-strategi är nödvändig. Så kan Sverige vara en aktiv och ansvarsfull FN-medlem.

Urban Ahlin, Jan Eliasson, Jens Orback