Genmodifierat + ekologiskt = sant
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-17
Waldemar Ingdahl: Motståndet mot genmodifierade grödor skadar bönderna, konsumenterna och miljön
Finns det ett sätt att tillverka mer och billigare mat, utan att skada miljön? Det tänkte Pamela Ronald på. Hon är professor i växtpatologi på universitetet i Davis i Kalifornien. Tillsammans med sin man Raoul Adamchak, som är ekologisk bonde, skrev hon boken Tomorrow’s Table: Organic Farming, Genetics, and the Future of Food. I boken får vi följa deras liv och arbete under ett år. I labbet och på åkern, och hemma vid köksbordet där de diskuterar forskarens och bondens utmaningar och vad som är bra mat för barnen.
Världens befolkning kommer att fördubblas till år 2050. När vi blir fler behövs mer mat. Problemet är att jordbruket skadar miljön, genom att det behöver mycket insekts- och ogräsgift. Sommarens matkris, då livsmedelspriserna steg även i svenska butiker, visar att problemet är akut.
Ekologiskt jordbruk vill minska jordbrukets miljöpåverkan genom att ta bort konstgödsel och bekämpningsmedel. Det ekologiska jordbruket har problemet att det ger lägre avkastning, och maten blir ofta dyrare för konsumenten.
Ekologisk odling verkar ha nått sin topp i Europa, det starkaste fästet. Enligt OECD:s statistik, så ligger Schweiz och Österrike i topp med att ungefär 10 procent av jordbruksmarken upptas av ekologisk odling. OECD-genomsnittet ligger på mindre än 2 procent. Försäljningen av ekologiska varor har ökat, men det är fortfarande en nisch för dem som har råd med dyrare mat. Regeringens mål att 20 procent av Sveriges jordbruksmark skall vara ekologisk redan 2010 verkar inte troligt.
Ronald och Adamchak har en helt ny lösning, kombinera gentekniken med det ekologiska jordbruket.
Deras slutsats ställer många uppfattningar på huvudet. Föreningen KRAV godkänner inte GMO i det ekologiska jordbruket. För många är motståndet mot GMO djupt känslomässigt rotat. Trots att alla andra regler handlar om hur man ska odla, och inte vad som ska odlas, så är gentekniken tabu. Det blir konstigt då man accepterar växter med egenskaper som tagits fram med kemikalier eller radioaktiv strålning, men av filosofiska skäl säger nej till genteknikens alltmer exakta förändringar.
Ronald och Adamchak påpekar att motståndet skadar bönderna, konsumenterna och miljön. Om man inte använder gentekniken, så är det troligt att det ekologiska jordbrukets bästa påverkan, att sprida en eftertänksam, miljömedveten inställning till odling, kommer att förbli liten.
Den ekologiska odlingens lägre avkastning, och att växter har för låg produktivitet i allmänhet, kommer att tvinga jordbruket att odla upp ännu mer av naturen. Vi behöver utveckla växter som producerar mer, inte bara bättre odlingsmetoder. Bråket mellan gentekniken och det ekologiska jordbruket hindrar att man ser klart på problem som man kunde hjälpa varandra att lösa. Om inte god vetenskap och gott jordbruk samsas så kan vi inte få ett ekologiskt hållbart och högproduktivt jordbruk. Då går det inte heller att diskutera den rädsla som många konsumenter känner, och komma fram till socialt hållbara lösningar.
Ronald och Adamchak har en viktig poäng. Vi lever i en globaliserad värld, där ett GMO-fritt Sverige inte längre är möjligt. Jordbruksminister Eskil Erlandsson kan inte stänga gränserna, så genmodifierat foder kommer att ätas av kor och grisar även hos oss. Den viktigaste frågan är hur vi borde använda gentekniken ansvarsfullt. Om gentekniken introduceras tanklöst i samma gamla ohållbara jordbruk kan vi verkligen få miljöproblem.
Här har konsumenterna en viktig roll att påverka vilka växter som utvecklas och hur de används i jordbruket. När konsumenter ser tydliga fördelar för sig själva och känner kontroll, så är det lättare att ta till sig tekniken. Grödor som kräver mindre vatten, mindre bekämpningsmedel och mindre gödsel borde vara perfekta för miljömedvetna odlare och konsumenter.
Waldemar Ingdahl