”Låt skatten gå till miljönytta”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-15
Nils Bohlin, Skattebetalarnas förening:
Miljöåtgärderna har folkligt stöd –
men pengarna används till annat
Det officiella Sveriges höga ambitioner om en ansvarsfull miljöpolitik delas av en stor majoritet av befolkningen. En undersökning från Skattebetalarnas Förening visar att många ändrar sina körvanor i takt med stigande bränslepriser.
Av dem som bor i glesbygden planerar 42 procent att ändra sina semesterplaner till följd av det höga bensinpriset. Av dessa kommer hälften att stanna hemma och 35 procent åka kortare med bilen. Samtidigt svarar miljöbilarna för 30 procent av nybilsförsäljningen, vilket även detta visar hur marknaden anpassar sig. Ytterligare skattehöjningar behövs inte.
Oljeexperten och professorn i fysik Kjell Alekleft menar att klimatberedningens föreslagna skattehöjningar på drivmedel är överspelade genom det kraftigt stigande världsmarknadspriset på olja.
Klimatberedningen skrev tydligt att skattehöjningarna bör vägas av mot utvecklingen av världsmarknadspriset på olja och dess genomslag i priset till svenska konsumenter. Skattehöjningarna är dessutom ineffektiva.
Konjunkturinstitutets granskning av klimatberedningen visar, liksom flera tidigare studier, att det är mycket effektivare att minska de globala utsläppen av koldioxid genom en global koldioxidskatt eller till exempel genom EU:s utsläppshandelssystem.
Varför undergräva det folkliga stödet för miljöåtgärder genom att stå fast vid att drivmedelsskatterna måste höjas ytterligare? Sverige har tillsammans med Schweiz lägst utsläpp per BNP-enhet.
En global koldioxidskatt eller en utbyggd utsläppshandel ger mycket större miljövinster per krona. Sveriges internationellt sett höga koldioxidskatt uppgår i dag till 101 öre per kilo. Detta är en bra bit över det globala pris på 30-40 öre per kilo som FN:s klimatpanel IPCC bedömer kan halvera de globala koldioxidutsläppen till 2030.
Om intäkterna från drivmedelsskatten användes till investeringar som möjliggör miljövänligare transporter, boende och energi så skulle naturligtvis en beskattning vara motiverad.
Problemet är att skatterna inte går till några miljöinvesteringar. Staten tar ut ungefär 8 000 kronor per svensk och år i miljöskatter. Utgifter som är direkt inriktade på att förbättra miljön och underlätta miljöanpassningen uppgår till 500 kronor.
Naturligtvis kan man hävda att delar av anslagen för järnvägar, vägar och forskning och utveckling är utgifter för miljön. Slutsatsen blir ändå att miljöskatterna i allt väsentligt går rätt in i statskassan utan att på något sätt gynna miljön.
De miljöskatter du betalar för att du ska agera mera miljövänligt används alltså till allt möjligt annat i statens budget. Politiker har funnit ett sätt att få in pengar med hjälp av dagens miljömedvetenhet.
Det råder en bred politisk enighet kring att årligen dra in över 70 miljarder kronor i skatt samtidigt som bråkdelar av detta pytsas ut i små, krångliga och tidsbegränsade skattelättnader och bidrag. Ibland dyker det upp ett tidsbegränsat litet bidrag till att byta fönster, omgärdat av restriktioner och motverkat av höjd fastighetsskatt.
Ibland utlovas befrielse från trängselskatt för den som köper miljöbil varefter löftet senare återkallas. Viljan att ge hushållen och företagen egenmakt när det gäller miljöomställning tycks mycket liten.
Skattebetalarnas Förening föreslår därför att alla miljöskatter krona för krona används till att sänka skatterna på icke miljöskadlig verksamhet inom samma område som uttaget sker. Ett bra exempel är trafiken. Att köra en bil med fossila drivmedel är skadligt för miljön, men att äga en bil är inte skadligt. Således finns inget skäl att ta ut en särskild fordonsskatt.
Om varje höjning av en miljöskatt möttes av motsvarande skattesänkning inom samma område skulle takten i miljöomställningen bli betydligt större.
Den som agerar miljösmart belönas med lägre skatt medan miljöbovar straffas.
Dagens debattör
Nils Bohlin
37 år, Chefekonom
Skattebetalarnas förening, Stockholm.