”Vänstern, ni borde älska marknaden”

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-17

Stefan Fölster och Fabian Wallen: Marknadsreformer främjar jämlikheten

God utbildning och hårt arbete är viktigast för att ta sig fram i livet, anser de flesta européer enligt en ny EU undersökning. Inte i Sverige. Att ”känna rätt personer” är viktigast för framgång anser de flesta hos oss. Så blir det ofta i länder där vänstern satt marknaden ur spel.

Tesen att vänstern borde älska marknadsreformer lades fram av två italienska intellektuella i en bok i höstas. Alberto Alesina och Francesco Giavazzi argumenterar att hatet mot marknader oftast eldas på av privilegierade samhällsgrupper. En äkta vänsteragenda skulle tvärtom omfamna många marknadsreformer.

I Sverige erhåller till exempel människor med lägre inkomster väsentligt mindre sjukvård i förhållande till sina behov än de bättre beställda. De som har kontakter, kan tala eller betala för sig kommer fram snabbare. Detta enligt en OECD-studie bland 21 länder som också visar att tillgång till sjukvård är mer jämnt fördelad i de flesta europeiska länder som gett privata konkurrenter större utrymme inom sjukvården.

Inte heller för de anställda har sjukvårdsmonopolet varit särskilt bra. Mona Sahlin och Kommunals ordförande Ylva Thörn skriver i en gemensam debattartikel att målsättningen är att den offentliga sektorn skall ha lika få sjukskrivningar som den privata sektorn. Vårdförbundets offentligtanställda medlemmar tjänar drygt 2000 kronor i månaden mindre än de som har privata arbetsgivare.

Den av vänstern hårt försvarade hyresregleringen skapar betydligt mer ojämlikhet än avskaffande av förmögenhetsskatten. Kontakter är genvägen till en fin hyresrätt i  Stockholm. För en tre-rummare kan man lätt kamma hem en halv miljon svart. Med normala inkomster och utan kontakter tar det 25 år att spara ihop en halv miljon.

Vänstern tycks särskilt förtjust i anställningsskyddet. I En färsk genomgång av flera hundra utvärderingar av LAS sammanfattar författaren Per Skedinger rakt upp och ner att ”bättre bemedlade gynnas på bekostnad av personer i en sämre ekonomisk position”. Den svenska modellen diskriminerar ungdomar. Andelen tillfälligt anställda ungdomar är här 41 procent mot ett snitt för OECD på 25 procent. Ungdomar är den enda åldersgrupp där psykisk ohälsa blir allt sämre.

Vänsterns skräck för marknadsreformer bekräftas inte heller av erfarenheter från stora systemskiften. Länder som genomfört mycket marknadsreformer, inklusive stora skattesänkningar, har överlag inte blivit mindre jämlika. Vissa, som Storbritannien, har fått en ökad inkomstspridning, medan andra, som Irland, har blivit mer jämlika. Ökad sysselsättning och tillväxt har dock gett låginkomstagare i reformländer bättre utfall i kronor och ören räknat, jämfört med länder som genomfört färre marknadsreformer.

Så också i Sverige. Sverige hade jämlika inkomster, låg spädbarnsdödlighet och lång livslängd långt innan välfärdsstaten svällde på 1970-talet. Försprånget jämfört med andra länder har varit ganska konstant både under skattehöjarperioder och under perioder där fler marknadsreformer genomfördes. Men reallöner för låginkomsttagare steg mångdubbelt snabbare efter 1990-talets marknadsreformer än efter 1970-talets socialisering.

Första-majtalen skulle låtit betydligt mer äkta om vänstern dumpade sitt stöd för system som ersatt marknader med organiserad vänskapskorruption. Fundera i stället på hur marknadsreformer kan utformas och kompletteras för att verkligen främja jämlikhet!

Dagens debattörer

Stefan Fölster

48 år, Nacka

Chefekonom Svenskt Näringsliv

Fabian Wallen

34 år, Stockholm

Tillväxtanalytiker Svenskt Näringsliv