Sverige måste styras - frågan är bara hur?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-06-30
Debattörerna: Sverige behöver en ny maktutredning – och lyfta frågan om majoritetsvalsystem
DEBATT. Utfallet av Brexit-omröstningen i Storbritannien blev ytterligare ett dramatiskt uttryck för trenden att väljare i Europa och USA vänder sig bort från etablerade partier och politiker. Samma tendens ser vi sedan en tid även i Sverige.
Sverigedemokraternas framgång i valet 2014 innebar att inget av de traditionella blocken förmådde skapa stabil regeringsmajoritet. Decemberöverenskommelsen, som var ett försök att åstadkomma ett slags styrningsstabilitet, föll.
För att minska osäkerheten kring organiseringen av grundläggande politiska maktförhållanden i Sverige föreslår vi att en ny maktutredning tillsätts.
Inte mycket talar för att de rödgröna eller allianspartierna får egen majoritet i valet 2018. Troligen behåller Sverigedemokraterna sin vågmästarposition.
Hur ska Sverige då kunna regeras?
I nya boken ”Förhandla eller DÖ. Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring” (Bokförlaget Atlas) som vi skrivit med Dagens Nyheters politiska reporter Karin Eriksson formulerar vi två alternativa vägar för hur Sverige ska kunna styras.
Den första vägen är politisk:
Alliansen eller de rödgröna kan bryta isoleringen av Sverigedemokraterna. En blocköverskridande regering är också en möjlighet.
Ingen av dessa politiska lösningar förefaller i nuläget särskilt sannolik. Partierna kan förstås fortsätta som om Decemberöverenskommelsen fortsatt gällde – som i budgetomröstningarna hösten 2015 och våren 2016.
Men strategin är osäker. Om Socialdemokraterna efter en eventuell valförlust hösten 2018 följer praxis och lägger fram en egen budget kan Sverigedemokraterna återigen få möjlighet att utlösa regeringskris.
Den andra vägen är konstitutionell:
Decemberöverenskommelsen var ett försök att förändra regelverket för relationer mellan regering och opposition.
Andra tänkbara sätt vore att reformera valsättet till en form av majoritetsvalsystem eller ett mindre proportionellt system, att införa regler som kräver majoritet i riksdagen för att en regering ska kunna bildas, eller att se över riksdagens arbetssätt så att majoriteter lättare kan utvecklas i det dagliga utskottsarbetet.
Men det är osäkert om det skulle gå att nå politisk enighet om denna typ av regelförändringar.
Framgångarna för populistiska partier förknippas ofta med en samhällsdebatt präglad av polarisering där ”folklig” vrede riktas mot en politisk elit. Internationell forskning visar på ett minskat stöd i Europa och USA till demokrati som styrelseskick, och stödet är lägst bland unga människor.
Missnöjet kan tolkas som en folklig frustration över en undflyende, svåridentifierad makt.
1990 publicerade den så kallade Maktutredningen sitt slutbetänkande ”Demokrati och makt i Sverige”.
Mycket har hänt sedan dess.
Globala kapitalrörelser och inkapsling av de politiska institutionerna i överstatliga samarbeten som till exempel EU har urholkat de politiska församlingarnas beslutsmakt och försvårat möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande.
Digitaliseringen och samhällets individualisering har skapat nya förutsättningar för makt och maktutövning.
En ny maktutredning skulle utgöra ett viktigt tillskott till kunskapen om hur maktförhållandena i Sverige förändrats de senaste decennierna.
För att bli meningsfull måste en sådan utredning ha sin utgångspunkt i ett internationellt perspektiv på demokratins läge i världen. Först då kan vi nå kunskap om hur vi bäst utvecklar svensk demokrati i en globaliserad tid, förbättrar möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande och åstadkommer handlingskraftiga regeringar med reella möjligheter att styra landet.
Decemberöverenskommelsen är borta. De problem som den avsåg att lösa är kvar.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.