Polisen lägger ner – och tjuvarna går fria
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-05-30
Debattören: Rättsstaten måste agera – inte bara lägga ner 96 procent av våra anmälningar
DEBATT. Svensk Bensinhandel genomför varje år en medlemsenkät för att kartlägga antalet smitningar, personer som avviker utan att betala för sitt drivmedel. Årets enkät visar en nedgång i totala värdet som i år uppgår till 22 miljoner kronor som utgörs av 54 000 smitningar.
Värdet och antalet i sig är anmärkningsvärt – men mest oroande är att andel polisanmälningar som läggs ner utan utredning uppgår till 96 procent.
Så länge människor inte kan skilja på mitt och ditt, behövs ett rättsväsende som agerar både proaktivt och reaktivt. Och om rättväsendet inte utför sitt uppdrag kommer inte heller människor att respektera de lagar och regler samhället satt upp.
Om man förlitar sig enkom på moral, så behövs varken lagar eller rättväsende. Denna ganska enkla och logiska ekvation, håller på att sättas ur spel.
Att cirka 2 100 polisanmälningar utredas av 54 000 gjorda anmälningar är näst intill ett haveri. Och andelen gärningsmän som fälls i domstol för snatteri är så försvinnande få att det inte syns i statistiken.
Riksdagen borde under rådande omständigheter överväga att göra det lagligt att stjäla, alternativt säkerställa att de lagar riksdagen stiftar de facto kan efterlevas.
Allmänheten tappar sin tillit till rättsväsendet och polisens förmåga att klara upp brott. Den yttersta konsekvensen är ett haveri av rättstaten där de som har resurser kommer flytta, mura in sig och skaffa privat skydd. En sådan utveckling kommer spä på segregering och lämna den enskilda individen med små möjligheter att förlita sig på rättstaten samt värja sin person och egendom.
Snatteri, stöld, inbrott, skadegörelse och bedrägeri är stor del av de miljonbrott som sker i dag. Detta är brott som drabbar gemene man. De flesta av landets invånare kommer endast i kontakt med polisen för den här typen av brott. Och då läggs utredningen ner eller åklagaren beslutar om åtalsunderlåtelse.
På samma väg kommer de flesta förstagångsförbrytare i kontakt med rättsväsendet när denne begår ett mer ringa brott. Och då väljer rättstaten att inte beivra, inte ens utreda. Vilket signalvärde sänder det till gärningspersonen, allmänheten och kommande generationer? Rättstaten måste också synas och agera i allmänhetens vardag och inte bara vid grövre brott.
Den här utvecklingen är inte rimlig. En dömd gärningsperson får idag påföljd för det grövsta brotten och kan därmed helt undandra sig påföljder för övriga brott som denne åtalats och fällts för.
Jag föreslår i stället att brottsbalken ändras till att när samma gärningsperson upprepade gånger utför ringa brott, att dessa ska adderas, och att man vid tredje förseelsen alltid blir dömd till fängelse – om än bara för en dag.
Likaså ska flera ringa brott adderas så att gärningspersonen döms, inte för det grövsta brottet enkom, utan adderat för alla brotten till en strängare påföljd än vad de enskilda brotten utgör. För en gärningsperson innebär det således att denne inte kan fortsätta med småbrott mot bakgrund att dessa ändå konsumeras. Alla brott ska beaktas och adderas. I mina ögon betyder det annars att alla andra genomförda brott i statens ögon saknar värde, allmänt eller enskilt intresse. '
Det är i allmänhetens ögon viktigt att brott beivras. Inte bara för att brott ska få konsekvenser, utan också för att brottsoffer har rätt till upprättelse samt att påföljder kan verka i en brottspreventiv anda.
När man inte uppmärksammar eller beivrar brottslighet, och i synnerhet om barn och ungdomar begår dessa, hur hjälper vi dem då?
Om rättsstaten resignerar och samhället accepterar, då blir det till slut en norm. Det är hög tid att vända utvecklingen. En sådan början är att utreda alla polisanmälningar så långt som möjligt.
Robert Dimmlich , vd Svensk Bensinhandel
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.