Svensk skola är alldeles för vänstervriden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-20

Anders Källström: Utbildningarna bör anpassas för bägge hjärnhalvorna

Statistiken är tydlig. Flickorna är betydligt vassare i skolan än killarna. Deras grundskolebetyg är i genomsnitt tio procent högre och skillnaden är lika stor efter gymnasiet. En hel del av dessa skillnader förklaras av deras attityder. Sedan sju år tillbaka genomför handelskammaren en årlig attitydundersökning bland västsvenska gymnasieeleverna på tre av de teoretiska programmen. Årets Fokus Attityd har just öppnat.

År efter år framträder samma mönster: Eleverna är ambitiösa och seriösa, men brinner inte för vare sig sina studier eller inför sitt framtida arbete.

Det som skiljer pojkar och flickor är hur de formulerar sina ambitioner. Flickorna säger i högre grad att de kommer att jobba hårt - och de tycker i högre grad att det kommer att bli kul. Flickorna är mer inställda på att flytta - både för att få en utbildning och för ett jobb. Också när det gäller inställningen till fortsatta studier är flickorna mer framåt.

Undersökningen visar att pojkarnas kreativitet och ambitioner tar sig annorlunda uttryck. De är mer intresserade än flickorna av att starta eget företag, de tycker i högre grad att business är roligt och de vill – jämfört med flickorna – väldigt gärna uppfinna något.

Också drivkraften skiljer sig. När flickorna vill hjälpa andra, vill pojkarna tjäna pengar.

Varför dessa skillnader? En förklaring ligger i att kvinnor och män är olika. Deras hjärnor är olika, och redan i tidig ålder gör dessa skillnader att pojkar och flickor är olika bra på att ta till sig utbildningen.

I den logiska vänstra hjärnhalvan hanteras språk och det rationella tänkandet. I den högra hanteras kreativitet och känslor. De olika hjärnhalvorna tar därmed till sig kunskaper på olika sätt: vänster hjärnhalva är bokligt inriktad medan den högra är erfarenhetsbaserad.

Dagens svenska skola är alldeles för vänstervriden.

Givetvis krävs det goda kunskaper om Hallands åar, böjning av oregelbundna verb och om hur Sverige styrs. Men lika viktigt är det att eleverna redan i skolan får en bättre förmåga att använda dessa kunskaper. Kunskapernas gestalt ser olika ut i skolan och i näringslivet. När man i skolans olika stadier fokuserar på fakta och insikt, efterfrågar vi i företagens värld tillämpning och resultat. Vårt fokus ligger på hur man använder språket i förhandlingar, hur köpbeteenden förändras beroende på de dofter som sprids i en butik eller hur man kan skapa en kreativ och dynamisk arbetsmiljö.

Mycket av den här sortens kunskaper är erfarenhetsbaserade, och därmed snarare förknippade med höger än vänster hjärnhalva. Det finns därför två goda argument för att skolan ska bli mer inriktad på höger hjärnhalva.

Dagens bokliga skola gör det svårt för elever där höger hjärnhalva är dominant. Utbildningen är inte anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de lär sig mindre i skolan än vad de skulle kunna göra. Dagens skola är inte heller tillräckligt bra för elever som lär bäst med vänster hjärnhalva. För att de ska förberedas så bra som möjligt för arbetslivet, måste de i högre grad än i dag lära sig med höger hjärnhalva.

Det här är ett problem.

Alliansen har hittills engagerat sig i att höja lärarnas status och att återupprätta kunskapsskolan. Det är bra och det är en satsning som skulle kunna kompletteras med ett fokus på tillämpning och erfarenhetsbaserad inlärning. På så sätt skapar vi en skola för både pojkar som flickor, och som ger fler elever bättre förutsättningar inför arbetslivet.

Dagens debattör

Anders Källström

49 år, Göteborg.

Vd, Västsvenska Industri- och Handelskammaren.