Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Det var mediedrevet som avsatte Romson

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-05-18

Debattören: Det verkliga problemet med MP:s politik missar journalisterna

Romson blev utsatt för något som kan jämföras med en lynchning, skriver debattören.

DEBATT. Än en gång har vi bevittnat ett skolexempel på ett gränslöst mediadrev. Ett drev mot enskilda politiker inom Miljöpartiet. Ett drev där pressetiken satts ur spel och media blåst upp oväsentligheter till skandaler.

Däremot lämnas MP:s politiska koncept i stort sett i fred. Romson blev utsatt för något som kan jämföras med en lynchning. Media har bara väntat på en felsägning för att sedan kunna få henne schavotterad. Avskedandet av henne har inget med hennes värderingar eller politiska handlingar att göra. Romson avsattes av drevet.

Drevet började med avslöjandet att Kaplan åt en middag där det bland bordsgästerna fanns några extremister. Det anspelades på att Kaplan hade en relation till våldsbejakande islamism.

Bilder ryckta ur sitt sammanhang fick plötsligt framstå som bevis för att MP är infiltrerat av välorganiserade islamister.

Forskare som Magnus Norell och Lars Nicander var mycket säkra i sina slutsatser, men det var slutsatser som var tämligen grundlösa. De tänkte inte ens tanken att ingen extremistorganisation skulle välja in Kaplan som medlem.

Därefter grävdes ett gammalt uttalande från 2009 fram där Kaplan efter Gazakriget jämförde nazismens fördrivande av judar med hur Israel behandlar palestinier. Precis som Jan Guillou skriver gjorde Kaplan ingen jämförelse mellan Israels politik och det nazistiska folkmordsprojektet som tog sin början 1941. Han talade, framhåller Guillou, om den tyska raspolitiken på 1930-talet. Delar inom media brydde sig inte om denna innebörd utan tog tillfället i akt och satte antisemitiststämpeln i pannan på Kaplan. 

På en bild från 2009 poserar Ebba Busch Thor vid ett stridsfordon i Israel, hon gör tummen upp för Israels seger i Gaza, där tusentals civila dödades, dessutom iklädd en t-shirt från israeliska armén. Även Sara Skyttedal, nuvarande ordförande i KDU, är med på bilden, hon sitter vid kulsprutan och låtsas skjuta.

Drev, nej inte alls. Men Romson fick löpa gatlopp i medierna för att hon råkade säga "olycka" om 11-septemberattentaten. 

Äldre "skandaler" inom MP buntas ihop med och förutsätts ha ett samband med den nuvarande situationen. Ett sådant inslag i Aftonbladet är dessutom kryddat med sex och droger och blottade kvinnobröst (som censureras i vanliga artiklar). Så ges underförstått intrycket av att Romson och Kaplan är en del av dessa "skandaler". En journalistik på lägsta tabloidnivå.

Medierna borde i stället för ett vanvettigt drev ha företagit en undersökande journalistik om MP:s politiska idékoncept, ett verklighetsfrånvarande koncept som vandrar omkring likt ett spöke.

Som Erik Helmersson skriver i en ledare att i ett utkast till MP:s kulturpolitiska program föreslogs att all personal på kulturinstitutioner ska utbildas i "intersektionalitet" och "postkolonialism". Två mycket problematiska synsätt. Vilket leder till att man inom MP inte får nämna att till exempel hedersvåld är starkt kopplat till kultur och religion, man hänvisar istället till det slitna begreppet "patriarkat". Detta framgår bland annat i en motion till Riksdagen 2012 där intersektionaliteten spelar en huvudroll.

Men stöd från ett sådant synsätt har MP avskaffat könet, man får inte säga "han" eller "hon" utan endast "hen". Med respekt för transpersoner, men en majoritet upplever sig faktiskt som antingen man eller kvinna, vilket MP ogillar. Och vad ska man då med feminismen till om alla är en "hen"? 

När de största dagstidningarnas redaktioner ger en check in blanco åt drevjournalistiken hotas demokratiska värden. Förr fanns inom MP mycket av traditionellt flum. Det var ganska oförargligt för ingen trodde på det. De nya tendenserna är betydligt farligare.

Till exempel är MP:s syn på vetenskap inte sunt kritiskt utan snarare frånvarande.

Men media bryr sig inte om sådant utan skapar hellre vettlösa drev mot enskilda. Konsekvensen blir att den djupare granskningen av politiken uteblir och att ingen vettig människa vill ta politiska uppdrag.

Vi kan se fram mot en framtid där ledande politiker är högfungerande sociopater. Detta är inte bara ett medialt problem, ytterst är det ett demokratiskt problem skapat av media. 

Urban Karlsson

Verksam som lektor/forskare vid Umeå universitet

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.