Husrannsakan hotar ditt skydd som källa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-04-26
Debattörerna: Inga garantier för att din anonymitet som källa garanteras när polisen slår till mot media
DEBATT. Din rätt att anonymt lämna uppgifter till medier är en central del av den tryckfrihetsförordning som i år firar 250 år. Källskyddet, det faktum att det inte är tillåtet utan till och med brottsligt för journalister att avslöja din identitet, följer av denna rättighet. Och om du och andra inte vågar vända sig till media av rädsla för att källskyddet inte gäller – då står vi inför ett stort demokratiskt problem.
Utgivarna utsåg nyligen Folkbladet Västerbottens chefredaktör Anna Lith till Årets utgivare och mottagare av Mommapriset. När en medarbetare på redaktionen mördats försvarade Anna Lith källskyddet ända upp i hovrätten. Sveriges Radio hamnade i samma situation när mordet på utrikeskorrespondenten Nils Horner skulle utredas.
Vid båda tillfällena var utredarna intresserade av journalisternas datorer. I båda fallen var arbetsgivaren, redaktionerna, oroliga för att datorerna skulle innehålla uppgifter som riskerade källskyddet.
Vid husrannsakan är risken stor att inte bara den information polisen söker efter utan också annan information, så kallad sidoinformation, noteras och beslagtas. Vid husrannsakan på en redaktion är det därför stor risk att polisen beslagtar information som omfattas av källskydd.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning som ska föreslå hur reglerna om husrannsakan i rättegångsbalken kan moderniseras. Utredningen är behövlig. Rättegångsbalkens regler är gammalmodiga och har inte följt med i den digitala utvecklingen. Utredningen ska presentera sina förslag till ändringar av lagen i september 2017.
En av orsakerna till att frågan utreds är en principiellt viktig dom från Högsta domstolen (HD) från i somras. Den handlar om huruvida polisen skulle få göra husrannsakan på Aftonbladets redaktion för att få tag på en oredigerad film på två rånare. HD tyckte till skillnad från både tingsrätten och hovrätten inte att det fanns stöd i lagen för att göra husrannsakan.
Domen är viktig eftersom den ger källskyddet högsta prioritet. Enligt HD finns det ett behov av att regeringen moderniserar reglerna om husrannsakan. Vad domstolen däremot inte säger är att det ska bli lättare att göra husrannsakan på redaktioner. Dessvärre finns det en risk för att utredningen leder till just detta.
Här är tre exempel:
Husrannsakan via nätet
Regeringen vill att utredningen ska titta på möjligheten att göra husrannsakan på distans via nätet. Det skulle innebära att polisen ges laglig rätt att göra det som annars kallas dataintrång. Frågan har utretts tidigare och redan då varnades det för riskerna för missbruk eftersom den som husrannsakan gäller inte har möjlighet att närvara vid husrannsakan och se till att allt går rätt till.
Husrannsakan på distans löser inte heller problemet att polisen kan komma över sidoinformation, det vill säga annan information än den polisen är ute efter. Risken är därför stor att en sådan regel skulle äventyra källskyddet. Vi förutsätter därför att husrannsakan på distans inte kommer att kunna användas på redaktioner.
Krav på specifik information
En annan fråga som regeringen vill utreda är möjligheten för myndigheter att kräva att en viss specifik information lämnas som alternativ till husrannsakan. Det kan tyckas enkelt att bara lämna ut det polisen efterfrågar och inget annat – men det finns en risk att den information polisen vill ha innehåller metainformation som kan avslöja vem som lämnat informationen till media.
Det är bara den som ansvarar för källskyddet som kan avgöra vad som kan lämnas ut utan att riskera att källan röjs. Det finns inget som hindrar att media samarbetar med polisen och i den mån det går lämnar uppgifter som kan bidra till polisutredningen utan att äventyra källskyddet. Detta görs redan i dag, men att genom lag ge den möjligheten är fel väg att gå.
Källskyddet nämns inte ens
Ett genomgående problem med de instruktioner utredningen fått är att det inte framgår att källskyddet ska ges högsta prioritet i det nya regelverk som tas fram. Faktum är att ordet källskydd inte ens nämns i de så kallade direktiven.
I stället vill regeringen att utredningen ska hitta vägar runt källskyddet för att polisen ska kunna få tillgång till information vid polisutredningar. Problemet är att det inte finns några enkla vägar runt källskyddet. De förändringar som förslås måste göras utifrån expertkunskaper om såväl media som teknik. Vi förutsätter att utredningen kommer att inhämta dessa kunskaper.
Syftet med utredningen är att ge polisen bättre verktyg för att utreda brott. Och syftet är gott. Problemet med utredningen är att det inte finns några garantier för att dagens skydd mot husrannsakan på redaktioner upprätthålls. Det skulle i sin tur försämra möjligheterna för journalister att skydda sina källor.
Vi kräver att skyddet för redaktionerna prioriteras när förändringar av reglerna om husrannsakan utreds.
Utredningarna av mordet på Folkbladet Västerbottens reporter liksom mordet på Nils Horner visar att det behövs. Risken för att polisen får tillgång till sidoinformation som kan röja källors identitet måste elimineras. Källskyddet måste värnas till varje pris.
Per-Anders Broberg, vd Utgivarna
Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.