Lagen stoppar inte alla barnäktenskap

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-01-20 | Publicerad 2016-01-19

Jurist: En av parterna måste bo i Sverige eller vara svensk medborgare

DEBATT. Under de senaste dagarna har det i Sverige uppkommit en debatt om utländska barnäktenskap. Dock  synes osäkerhet på vissa håll råda om vad som i detta fall gäller enligt svensk lag.

Frågan gäller alltså om när utländska barnäktenskap erkännes i Sverige. Med barnäktenskap avses äktenskap där en av makarna var under 18 år när äktenskapet ingicks.

Reglerna om erkännande av utländska barnäktenskap finns i lag 1904:26 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (förkortas IÄL). I debatten har (helt riktigt) påpekats att i Sverige är det svensk lag som gäller. IÄL är en svensk lag.

Huvudregeln i IÄL om erkännande av äktenskap ingångna i utlandet finns i kap 1 § 7. Där anges att vi i Sverige erkänner utländska äktenskap, om de är giltiga i det land där de ingåtts. Detta är i det närmaste en självklarhet. Om två engelska makar gift sig i England och sedan flyttar till Sverige, så upphäver vi naturligtvis inte det engelska äktenskapet lika litet som ett svenskt äktenskap upphävs om två svenska makar flyttar till England.

Men i IÄL kap 1 § 8a finns ett viktigt undantag från huvudregeln i kap 1 § 7. Undantaget syftar till att vi i Sverige inte erkänner utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap eller fullmaktsäktenskap. Så sent som 2014 skärptes undantaget. Skärpningen sammanföll med att ingen under 18 år får gifta sig i Sverige, inte ens med stöd av dispens. Skärpningen i IÄL innebar att en tidigare gällande viss möjlighet att trots allt erkänna utländska barnäktenskap i det närmaste togs bort helt.

Dock gäller förbudet mot att erkänna utländska barnäktenskap bara om minst en av parterna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Förbudet slår alltså till mot att en man bosatt i Sverige åker utomlands och hämtar sig en brud som är under 18 år. Det slår också till mot att en i Sverige bosatt flicka under 18 år förmås åka till utlandet och där gifta sig. Men det slår inte till mot den situationen att makarna, när de gifte sig, inte hade någon anknytning till Sverige, inte ens om en eller båda var under 18 år när de gifte sig.

Regeringen skrev i detta sammanhang i samband med lagskärpningen 2014 följande : ”En regel som träffar ett äktenskap som ingåtts i enlighet med andra normer än svenska, vid en tidpunkt då det inte fanns skäl för parterna att ta de svenska normerna i beräkning, skulle föra för långt.”  Just denna situation synes vara den som den nuvarande debatten om barnäktenskap bland asylsökande berör.

Tilläggas kan att det i IÄL kap 7 § 4 finns en så kallad ordre public-regel. Den innebär att bestämmelse i främmande lag eller beslut som meddelats i främmande stat inte får tillämpas i Sverige , om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen. Ordet ”uppenbart” innebär att regeln skall tillämpas ytterst restriktivt.

Svenska domstolar är också generellt mycket försiktiga med att tillämpa ordre public-regler. Att något strider mot ”grunderna för den svenska rättsordningen” är betydligt mer långgående än om en utländsk lagregel bara är en annan än motsvarande svenska. Men eventuellt skulle ordre public-regeln i IÄL kap 7 § 4 kunna tillämpas på direkt stötande utländska barnäktenskap även i de fall makarna inte hade anknytning till Sverige när de gifte sig.

Det är ju en tydlig skillnad på om makarna var 16 år respektive 18 år när de gifte sig och  är 17 år respektive 19 år när de kommer till Sverige, eller om de var 15 år respektive 45 år när de gifte sig och är 16 år respektive 46 år , när de kommer till Sverige.

Ulf Bergquist

Ulf Bergquist är advokat i Stockholm. Han har tillsammans med Anna Fayad (jurist på Familjens Jurist i Malmö) fått förlaget Wolters Kluwers uppdrag att skriva en lagkommentar om internationell äktenskapsrätt.