Barn med autism riskerar tvångsvård

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-11-26 | Publicerad 2015-11-25

Debattörerna: Nytt förslag skulle leda till förödande konsekvenser

Tvångsvård är ofta ett stort trauma för barnen och förstör livet för familjerna, skriver debattörerna.

DEBATT. Det ska bli tillåtet att tvångsvårda barn på grund av beteenden som beror på en funktionsnedsättning, föreslår utredningen ”Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU”.

Förslaget öppnar dörren för omfattande tvångsvård av barn med någon form av autism (som till exempel Aspergers syndrom), ADHD eller Tourettes syndrom. Dessa barn uppvisar ofta sådana beteenden som utredningen avser.

Redan i dag har vi kontakt med många förtvivlade föräldrar vars barn tvångsvårdas. Det är ett stort trauma för barnen och förstör livet för familjerna. Ett exempel är Matilda, 13 år, som har Aspergers syndrom och adhd. Hon har stor skolfrånvaro, eftersom skolan inte gett henne det stöd hon behöver. För att kunna vara i skolan hade Matilda behövt en mindre, särskilt anpassad undervisningsgrupp och möjlighet att äta maten i en lugnare miljö.

Matilda har också svårigheter med sömn och självskadande beteende, vilket inte är ovanligt vid autism och adhd. Matildas familj har kämpat för rätt stödinsatser både i skolan och i hemmet, men i stället beslutar socialtjänsten om tvångsvård, då de anser att Matildas svårigheter beror på brister i föräldrarnas omsorg. Om Matilda och hennes familj hade fått rätt stöd från personal och handläggare med specifik kompetens så hade hon inte behövt utsättas för tvångsvård.

Vi håller med utredningen om att det finns barn vars omfattande problematik är svår för omgivningen att hantera och att dessa barn i dag far illa. Vi anser dock att även dessa barn kan och ska få hjälp på frivillig väg. Vi anser att:

Barn och unga med funktionsnedsättning aldrig mot sin vilja ska placeras utanför hemmet på grund av beteenden som beror på funktionsnedsättningen. Barnet kan inte själv komma till rätta med till exempel ett självskadande eller problemskapande beteende, utan är beroende av stöd- och anpassningsåtgärder från omgivningen.

Det är kommunernas ansvar att ta fram adekvata frivilliga verksamheter för barn med funktionsnedsättning. Barn ska aldrig tvångsplaceras utanför hemmet om kommunen inte först prövat omfattande individanpassade stödinsatser i hemmet och i skolan.

De pedagogiska och habiliterande stödinsatser som behövs ska ges av kommunen i hemmet och i skolan samt av hälso- och sjukvården. Det finns inga förutsättningar att ge detta stöd inom tvångsvården. LVU-vården idag har stora brister och ger enligt våra granskningar inte det specifika stöd som barn med funktionsnedsättning behöver. Istället förstärks ofta det problemskapande beteendet under tiden inom tvångsvården.

Bestämmelsen skulle strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det står att förekomst av funktionsnedsättning inte i något fall ska rättfärdiga frihetsberövande.

Frågan om tvångsvård av barn med funktionsnedsättning har varit föremål för utredning och prövning flera gånger tidigare, i så väl förarbeten som i domstolspraxis, och man har då dragit slutsatsen att tvångsvård inte är lämplig för denna grupp och att det heller inte är lösningen på de problem som finns.

Många av utredningens förslag är bra och bör genomföras för att få bättre kvalitet i LVU-vården. Bestämmelsen som möjliggör tvångsvård på grund av beteenden som beror på en funktionsnedsättning måste dock stoppas, eftersom den riskerar att leda till förödande konsekvenser för tusentals barn med funktionsnedsättning.

Anne Lönnermark

Ordförande Autism- och Aspergerförbundet

Anki Sandberg

Ordförande Riksförbundet Attention