Byt ut mjölken mot växtmjölk i skolorna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-09-04
Debattörerna: Mjölkkrisen är ett gyllene tillfälle att ställa om jordbruket
DEBATT. Det pågår en allvarlig ekonomisk kris för landets mjölkproducenter. Detta är ett gyllene tillfälle för regeringen att genomföra en grön omställningsreform till ett hållbart jordbruk som inte är inriktat på subventioner till djurindustrin.
Fem mjölkproducenter slår igen varje vecka. EU:s mjölkkvotsystem har upphört, viket kraftigt ökar utbudet av mjölk och därmed prispressen. Dessutom har mjölkkrisen accelererat i och med att Ryssland infört ett mjölkimportförbud som svar på EU:s sanktioner mot Ryssland i samband med kriget i Ukraina.
Mjölkkrisen debatteras ihärdigt av politiker och intresseorganisationer, men förslagen som läggs fram är tyvärr påfallande enahanda: försämrat djurskydd och större subventioner. Den förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) vill att staten ska stödköpa smör och mjölkpulver. LRF vill avskaffa betesrätten eftersom den kostar för mycket pengar. Allra längst går näringslivets tankesmedja Timbro i rapporten "En friare mjölkmarknad", av Lydiah Wålsten, där kostnaderna pekas ut som det stora problemet och där det föreslås att djurskyddslagen ska anpassas till EU:s miniminivå.
Den nuvarande strategin med fortsatt industrialisering och prispress har nått vägs ände. Det är inte mer av samma politik som räddar svenska arbetstillfällen, djurskyddet och klimatet. Varje år kostar det europeiska jordbruksstödsystemet omkring 800 miljarder kronor. Ändå blir svenska mjölkbönder färre och färre, djurskyddet urholkas och växthusgasutsläppen ökar kraftigt sett ur ett konsumtionsperspektiv.
De flesta känner till att nötköttet är en stor miljöbov med avseende på de naturresurser som krävs i form av vatten, spannmål och mark. Mjölk och nötkött är två sidor av samma miljöskadliga produkt. Ungefär 65 procent av det svenska nötköttet är slaktade mjölkkor. Sedan 1990 har konsumtionen av nötkött i Sverige ökat med 100 procent, vilket är en ohållbar utveckling.
Det är hög tid att regeringen lägger om livsmedelsstrategin. Förvisso är politikerna fortfarande livrädda för att förlora röster om de förespråkar vegetarisk mat. Att lägga sig i folks matvanor är provocerande, särskilt när det gäller kritik av kött-, mjölk- och äggnormen. Samtidigt har ett påtagligt attitydskifte ägt rum de senaste åren. Svensken tror inte längre att biffen är det viktigaste i livet eller att människor behöver dricka mjölk från en annan art för att överleva. Vegetarianer och veganer betraktas inte längre som udda kufar. Enligt en Demoskopundersökning från 2014 uppgår de nu till omkring tio procent av befolkningen.
Förr eller senare kommer den vegetariska ståndpunkten att omfattas av en kritisk massa. I den processen kommer normerna kring vad som räknas som "normal" mat att förskjutas radikalt. Med all sannolikhet kommer vi en dag att vakna upp och fråga oss hur i hela friden vi tänkte när vi en gång byggde vår matförsörjning kring ett storskaligt djurutnyttjande.
Här är några skarpa politiska förslag för att framtidssäkra svenskt lantbruk och fasa ut komjölken:
Byt ut komjölk mot växtmjölk i skolorna. Inför en vegetarisk norm i skolköken genom att servera växtbaserade huvudrätter som standard.
Inför en hälsoskatt på animaliskt mättat fett, som finns rikligt i mejeriprodukter, som Danmark gjorde 2011.
Generalisera koldioxidskatten till att även innefatta mjölk och köttprodukter, som Naturvårdsverket föreslår i rapporten Hållbara konsumtionsmönster.
Sänk momsen på frukt och grönt.
Sist men inte minst: Inför ett miljömål om halverad mjölkkonsumtion till år 2025.
Tobias Linné
Doktor i sociologi och forskare i kritiska djurstudier vid Lunds universitet
Helena Pedersen
Docent i pedagogik och forskare i kritiska djurstudier vid Stockholms universitet
Per-Anders Svärd
doktorand i statsvetenskap vid Stockholms Universitet
Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation
Jonas Paulsson
Köttfri måndag