Ett bidrag som stänger ute människor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-03-18
Veronica Palm och Gunn Karin Gjul om vårdnadsbidraget
I dag försitter den borgerliga regeringen chansen att utforma en modern och jämställd familjepolitik. I dag presenteras ett nytt bidrag: hemmafrubidraget eller det så kallade vårdnadsbidraget.
Ett bidrag som direkt motverkar jämställdhet och en modern arbetsmarknadspolitik.
Vårdnadsbidraget är ett stort avsteg från den arbetslinje som den borgerliga regeringen så gärna vill förknippas med. De inför ett bidrag som stänger ute människor, i realiteten kvinnor, från arbetsmarknaden. I Norge, infördes i slutet av 90-talet ett vårdnadsbidrag som socialdemokraterna i Norge är emot. Den norska regeringen (Sosialdemokratene, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre) har sagt att – när full behovstäckning i barnomsorgen är uppnådd och tidigast 2008, ska vårdnadsbidraget ändras.
I Norge har vårdnadsbidraget blivit en bromskloss för jämställdheten, för integrationen och för den offentligt finansierade barnomsorgen. Ändå framhärdar den svenska borgerliga regeringen.
Vårdnadsbidraget försämrar den kommunala barnomsorgen
Den borgerliga regeringen är inte beredd att skjuta till resurser för att finansiera vårdnadsbidraget utan lägger över hela ansvaret på kommunerna. Sveriges kommuner och landsting har uppskattat att vårdnadsbidraget kommer att kosta kommunerna 3 miljarder kronor. Det motsvarar kostnaden för 9000 personer som arbetar i förskolan. Följden blir försämrad förskola för flertalet för att några få ska få vårdnadsbidrag. Regeringen är därmed beredd att rasera den svenska förskolan som är unik.
Vårdnadsbidraget är dåligt för integrationen
Den borgerliga regeringen säger att vårdnadsbidraget ska ge mer tid för barnen. I själva verket skapar bidraget ökad ojämställdhet och sämre kvalitet i förskolan. I Norge har inte upplevelsen varit att vårdnadsbidraget givit värst mycket mer tid med barnen. Erfarenheterna från Norge visar istället att många barns språkutveckling försämrats då bidraget har kommit att tas ut av invandrade kvinnor med svag förankring på arbetsmarknaden, vars barn inte längre får gå i förskolan. För oss som tror att språket är en viktig väg in i samhället och ett redskap för att både förstå och göra sin röst hörd är detta mycket allvarligt. Det handlar alltså inte längre om barnens rätt.
Vårdnadsbidraget leder till färre jobb
I Norge kan man nu också se hur vårdnadsbidraget har påverkat arbetsutbudet. Enligt det svenska Konjunkturinstitutet har vårdnadsbidraget i Norge lett till att 11 000 jobb försvunnit . Hur många jobb kommer att försvinna i Sverige? Hur många svenska kvinnor kommer att stanna hemma och successivt glida bort från arbetsmarknaden?
Vårdnadsbidraget försvagar kvinnors ställning på arbetsmarkanden
Arbetsgivare utgår redan idag ifrån att kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten än män, vilket tyvärr också stämmer. Nu riskerar kvinnors ställning på arbetsmarknaden att försvagas ytterligare då arbetsgivaren inte vet om kvinnan kommer att välja att stanna hemma i ytterligare tre år.
Forskningen är entydig: Ju längre man är borta från arbetsmarknaden när man blir förälder – ju sämre löne- och karriärutveckling har man när man kommer tillbaka. Erfarenheten från Norge visar också det att det är de kvinnor, som redan har svagast förankring på arbetsmarknaden, som utnyttjar vårdnadsbidraget – vilket gör att de får ännu svårare att komma tillbaka. Dessutom är vårdnadsbidraget inte pensionsgrundande vilket än mer försämrar den ekonomiska situationen för den som väljer att ta ut bidraget.
Vårdnadsbidraget är dåligt för jämställdheten
Kvinnor och barn förlorar på vårdnadsbidraget, men också män. Det är anmärkningsvärt att den borgerliga regeringen försvårar för många män att ta sitt föräldraansvar. Vi vet redan idag att män arbetar mer än kvinnor under småbarnsåren – och det kommer knappast bli mindre om de dessutom ska försörja hela familjen. Samtidigt behöver barn också en nära relation till sina pappor. Den borgerliga regeringen vill uppenbarligen gå i motsatt riktning.
Låt oss investera i framtiden
Vi socialdemokrater vill satsa på en modern arbetsmarknadspolitik och familjepolitik som skapar lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Dagens föräldrar vill kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Därför vill vi satsa på jobb, och ge kommuner möjligheter att skapa nya jobb - inte administrera bidrag. Vi ser inte en enda fördel med detta vårdnadsbidrag. Vi ser istället en borgerlig regering som hämmar utvecklingen och spär på ojämlikheten. Vi ser helt andra möjligheter, vi vill investera i människors kraft, inte slösa bort den.
Debattörer:
Veronica Palm (s) vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet
Gunn Karin Gjul (s) vice ordförande Familie- og kulturkomiteen, Stortinget i Norge