Israels rätt att försvara sig är villkorad

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-07-15

År 1837 skickades det amerikanska ångfartyget Caroline till kanadensiska Navy Island i syfte att stödja ett amerikanskt uppror i det då brittiska Kanada. Några dagar senare bordades Caroline under skottlossning, mansatte eld på fartyget och sände ner det för Niagara-fallen. Förenta staterna protesterade högljutt mot denna fullkomligt oproportionerliga handling medan det brittiskt styrda Kanada svarade att aktionen var ett nödvändigt självförsvar.

Tack och lov har det hänt en del sedan The Caroline-case. Behovet av att minimera staters egenanvändning av självförsvar, samt för att stoppa oproportionerliga gensvar, satte grunden för principerna bakom artikel 51 i FN stadgan. Det är ingen slump att artikeln sätter tonviken vid FN:s roll och monopol vid väpnat angrepp och inte staternas rätt till självförsvar. 

När den nu fruktansvärda konflikten i Gaza står för handen har det flängts ordentligt med judiciella begrepp som "rätten till självförsvar.” Att sätta tonviken vid staters rätt att försvara sig vid väpnat angrepp är inte enbart en urholkning av begreppets syfte, det riskerar att inte ställa den överträdande parten rättmätigt till svars.

För att en stat ska få bruka rätten till självförsvar måste det föreligga ett väpnat angrepp. Det gör det om en attack sker mot en stats territorium eller dess militära enheter utanför staten. Det behöver inte avse en massivmilitär operation för att ett väpnat angrepp ska anses föreligga. Således kan folkrättare, politiker och andra debattörer som exempelvis uttalat sig den senaste veckan med rätta hävda att Hamas raketbeskjutningar utgör ett väpnat angrepp mot staten Israel. Problemet är att tolkningen av folkrätten verkar användas i eget intresse eller med en betoning av en viss rätt utan att nämna andra, minst lika viktiga, beståndsdelar när så inte får ske. Rätten till självförsvar vid väpnat angrepp är nämligen strikt villkorat.

Man kan inte, likt britterna, helt oproportionerligt sätta eld på ett fartyg och sända ner det i Niagara-fallet för att”amerikanarna genomfört ett piratdåd”, som det då hette. Det har vi folkrätten att tacka. Att bruka rätten till självförsvar inbegriper nämligen principerna om nödvändighet och proportionalitet. International Court of Justice anger att självförsvaret dessutom måste vara legitimt inom reglerna och principerna under den humanitära rätten.

Nödvändigt är självförsvaret om det väpnade angreppetriskerar statens säkerhet, trygghet och fundamentala intressen. Utgör motattacken vedergällning strider det helt mot kravet på nödvändighet. Kravet på proportionalitet handlar om utövandet av självförsvaret som enbart får ske i proportion till det väpnade angreppet. Omfattningen ska alltså sättas i relation till de skador som uppstått. Låt mig då redogöra för hur dessa principer nu skall förstås:

Reaktionen på, det fortfarande ouppklarade fallet med, mordet på tre israeliska barn är etthundrafemtiofyra palestiniers liv. Tusentals har skadats. Attackerna som ska riktas mot det väpnade angreppet har landat på sjukhus, på köpcenter och mitt bland folks bostäder. De medel som har brukats och skadornas proportion föranleder en klar presumtion om vedergällning likt Gazakriget år 2008. Och det verkar inte stanna där, nu ska det skickas in marktrupper.

Huruvida självförsvaret skett i proportion med det väpnade angreppet anser jag mig därför inte behöva besvara. Notera dock att jag inte ens har redogjort för kraven som den humanitära rätten ställer. Eller att det är Gaza som står under ockupation sedan år 1967. Eller att den 41 kilometer långa remsan begränsar 1,8 miljoner palestiniernas rörlighet och förmåga att fly vid attacker. Eller att luftrummet, territorialvattnet och vad som får tas in och ut bestäms av den israeliska staten.

Så kära politiker och debattörer - diskutera gärna folkrätten! Använd den i rikligt i debatten, men läs då på. För tänker ni använda er utav dess principer för att rättfärdiga den israeliska statens handlingar i Gaza kommer ni snabbt att inse att folkrätten utgör er största begränsning. The Caroline-case gäller nämligen inte idag. Rätten till självförsvar är strikt villkorat och den israeliska staten har överträtt dess krav för längesedan.

Lawen Redar