De avvikande har också rätt att demonstrera

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-05-01 | Publicerad 2014-04-30

Nils Funcke: Arbetarrörelsens kamp för demokrati får inte lämpas överbord

Dagens mötesfrihet är ett resultat av arbetarrörelsens kamp för demokrati och yttrandefrihet.

Idag på första maj är det till exempel säkerligen många stockholmare som går över bron till oasen Långholmen med picknickkorg, eller söker sig till serveringen i det forna fängelset där. I slutet av 1800- och början av 1900-talet låstes inte bara kriminella in på Långholmens fängelse, utan även de som dömts för att ha utmanat penningen, svärdet och korset.

August Palm, Hjalmar Branting, Ivan Oljelund, Z Höglund och Else Kleen är några av arbetarrörelsens förkämpar som suttit på Långholmen.

I slutet av 1800-talet drog ett åtalsraseri genom landet. Tryckfrihetsåtal och åtal för störande av ordningen renderade böter och fängelse. Demonstrationer och möten slogs ned eller upplöstes. August Palm hade inte alltid lätt att hitta en mötesplats under sin agitationsresa genom Sverige.

Bland de demokratiska fri och rättigheterna finns nu dagens mötesfrihet inskriven i vår förnämsta grundlag, regeringsformen, vid sidan om bland annat friheten att utöva religion eller häckla den, frihet att organisera sig eller slippa organisera sig, rätten att rösta i allmänna val eller att nöta sofflocket

De grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna är inte i första hand till för att skydda de för dagen etablerade åsikterna som verserat uttrycks av etablerade personer och organisationer.De får alltid uttrycka sin uppfattning och riskerar aldrig att hamna på Långholmen.

Rättigheterna är till för att skydda de avvikandes rätt att avvika. Irrläror som tron på Gud fader själv eller en österrikisk korpral med föga arisk resning ska få utövas, predikas och propageras för i skrifter och från gator och torg.

Det gäller även i Jönköping 1 maj. Där ska hållas gudstjänster och där ska bland annat Svenskarnas Parti demonstrera. Länspolismästaren har till skillnad mot ett antal debattörer och politiker låtit bli att tjuvkika under fru Justitias bindel och ställa frågan: Vem där? Istället har han hållet sig strikt till regeringsformen.

Sedan är det en helt annan sak om det i en predikan eller demonstration hetsas mot homosexuella eller mot personer som tillhör en viss folkgrupp. Det är kriminaliserat.

I alla rättssamhällen råder en oskyldighetsprincip. Det är först när ett brott begåtts och en enskild överbevisats om sin skuld som straff ska kunna utmätas.

Att belägga misstänkt homofoba pastorer eller nazister med yttrande- eller demonstrationsförbud, eftersom de kanske kan komma att hetsa mot en folkgrupp, borde vara en främmande tanke.

Så är det dessvärre inte. Att vanligen sansade och förståndiga debattörer tappar besinningen och huvudet är beklagligt men naturligtvis en rättighet som inte ska förvägras dem.

Men värre än principlösheten bland debattörer är när myndigheter lämpar sakligheten och opartiskheten överbord.

Vi har sett exempel på det tidigare valår när rektorer portat extremister från skolor och det lär inte dröja innan vi får nya exempel inför höstens riksdagsval.

I avvaktan på att den första skolledaren öppet tappar omdömet får vi hålla till godo med kommunalrådet i Jönköping. Mats Green (M) som vill förbjuda Svenskarnas Parti från att demonstratera i Jönköping borde ta sig ett avkylande valborgsmässobad i ännu iskalla Vättern.

Sedan bör han värma sig med rättighetskatalogen i regeringsformen och fundera hur han kan bidra till att förvalta arvet efter de som såg till att rättigheterna infördes. Det är möjligt att förena med rätten att skapa opinion mot rasister och extremister.

Nils Funcke